Det är inte rätt att förhandla om att skära ner personalen och samtidigt anställa dyr arbetskraft utifrån, säger SFP:s Mikael Borgman om beslutet att säga nej till en projektchef till Raseborg. De grönas Marko Reinikainen anser däremot att staden inte mäktar med en intern fastighetsutredning utan att annat blir lidande.
I december sa stadsstyrelsen i Raseborg enhälligt ja till den tillfälliga tjänsten som projektchef med uppgiften att utreda stadens fastigheter. Tjänsten utannonserades, men i måndags (13.1) då det var dags att välja bland de sökande, sa en klar majoritet av medlemmarna i stadsstyrelsen oväntat nej till att anställa en projektchef.
Ordföranden och första vice ordföranden lade ner sina röster. Åtta medlemmar röstade mot att välja någon till tjänsten. Istället ska jobbet skötas genom interna arrangemang.
Dyrt eller billigt?
Ensam kvar på ja-sidan stod De grönas Marko Reinikainen, som anser att staden inte fixar jobbet utan hjälp utifrån.
– Om vi hade anställt den här projektchefen så skulle han väldigt snart ha förtjänat in sin egen lön. Vi hade minskat vår skuldbörda med fem miljoner euro och sparat 600 000 euro per år i hyreskostnader.
SFP:aren Mikael Borgman köper inte alls Marko Reinikainens argument om att en satsning på en projektchef skulle betala igen sig. Jobbet skulle vara minst sex månader med möjlighet till förlängning och det fanns ingen klar sluttid.
– Det är helt klart att vi inte talar om en tjänst på sex månader. De mål som ställdes upp för projektchefen uppnås inte på sex månader. Det kan ta upp till två år innan målet nås. I det här skedet ser jag inte att vi ska kunna binda oss vid kostnader på upp till 100 000 euro per år.
Mikael Borgman kan inte anställa en projektchef och samtidigt förhandla om att skära ner personalstyrkan.SFP:s Mikael Borgman yle/Petra Thilman
Vad hände under en månad?
I december var stadsstyrelsen enhällig bakom beslutet att lediganslå jobbet som projektchef, nu var läget nästan det helt motsatta.
Under en månad har debatten gått het bland annat på Yle Västnylands webbsida. Också politiskt har frågan väckt känslor.
Mikael Borgman säger att det främst är diskussionerna med andra politiker som har fått hans beslut att mogna fram. Samtidigt medger han att han har följt debatten.
– Men det är klart att om man läser tidningar och lyssnar på radio så nog påverkas man ju av det man läser och hör. Dum är man om man inte gör det.
Att ha örat vid marken och påverkas av det man hör gör en inte till en svag politiker, säger Borgman.
– Tvärtom! I december fattade vi beslut om att söka en lösning - i januari konstaterade vi att vi inte hittade den. Och om man har ändrat sin åsikt så betyder det ju bara att man har blivit klokare.
Fix-husets framtid är en av de viktiga frågorna som ska utredas.Yle/Robin Lindberg
Marko Reinikainen anser å sin sida att det är viktigt att lyssna på vad andra politiker säger och på allmänhetens röst. Å andra sidan innebär politikerrollen ett speciellt ansvar.
– Som stadsstyrelsemedlem har jag ett ansvar att sätta mig in i saker och ting mycket mera noggrant än vad jag kan kräva av den stora allmänheten. Min analys gör att jag känner att jag måste ta mitt helhetsansvar för stadens ekonomiska bästa och då kom jag fram till den här slutsatsen.
Beredning i god tid behövs
Både De grönas Marko Reinikainen och SFP:s Mikael Borgman lyfter fram vikten av en ordentlig beredning. I december kom frågan om projektchef hastigt upp på agendan och politikerna hann inte sätta sig in i frågan.
Nu i januari hade stadsdirektören förberett frågan ordentligt, men då hade debatten redan kommit igång. Frågor måste få ventileras ordentligt på förhand, säger Borgman.
– Vi har försökt betona betydelsen av att få beredningar i god tid så vi politiker hinner diskutera och fundera igenom på förhand så vi inte fattar förhastade beslut. Det här kanske igen betonar den saken.
Men det är inte bara internt för politikerna det är bra med en tidig beredning. En öppen beredning i tid leder också till en offentlig debatt. Också den kan vara bra, anser Borgman.
– Nog kan det hända att man får nya infallsvinklar genom att följa med. Det betyder ju inte att man går i någons ledband utan tvärtom betyder det att man försöker uppsnappa saker och ting i ens omgivning som ger en mera kött på benen när man ska fatta besluten.
Staden ska utreda hur Ekåsenfastigheterna med marker kunde utnyttjas effektivt och delvis säljas.Yle/Maria Wasström
Också Reinikainen beklagar den sena beredningen.
– Det var en alldeles ypperlig beredning. Men tidtabellsmässigt blev det olyckligt då folk fick nys om rubriken, men inte fakta och substans. Så kan det ju vara ibland av tidsbrist eller annat och det vill jag inte spekulera i kring det här fallet.
Ingen personfråga
Roald von Schoultz föreslogs för jobbet, men att jobbet inte blev av är inget personligt mot von Schoultz, försäkrar Borgman och Reinikainen.Energidirektör Roald von Schoultz i Raseborg. YLE/Petra Thilman
I debatten kring jobbet som projektchef har en del också handlat om att den tidigare energidirektören Roald von Schoultz fanns med bland de sökande. von Schoultz skötte liknande uppgifter inom staden fram till årsskiftet, men han hade sagt upp sig för jobb annanstans.
Då de planerna gick i stöpet låg han nu bra till i kampen om att få projektchefsjobbet.
Både De grönas Marko Reinikainen och SFP:s Mikael Borgman tar ändå skarpt avstånd från den debatten.
Det de nu handlar om är principen om det är rätt att ta in dyr arbetskraft utifrån då staden samtidigt ska inleda samarbetsförhandlingar för att skära ner på personalstyrkan, understryker Borgman.
– Det handlar överhuvudtaget inte om Roald von Schoultz. Han skulle under andra omständigheter säkert ha varit en lämplig människa att sköta det här arbetet. Men nu är frågan om den personalpolitiska situationen och om finanserna.
– För mig handlar det nog entydigt om att sätta frågan i perspektiv mot de övriga personalnedskärningarna och i perspektiv mot vad den befintliga personalen har kapacitet att sköta, säger Reinikainen.
Ambitiösa mål
I beredningstexten inför stadsstyrelsemötet målas det upp en ambitiös plan för allt det projektchefen skulle åstadkomma.
Projektchefen skulle lösa frågan om var centralförvaltningen i Raseborg ska finnas efter år 2016 då hyresavtalet om Fix-huset löper ut. En annan fråga var att göra upp en plan för hur Ekåsen ska användas. På tredje plats kom uppgiften att sälja bort onödig egendom.
I pengar skulle staden spara 600 000 euro i externa hyror från och med år 2017, minska lånebördan med 5 miljoner euro och sälja egendom för mellan 0,5 och 1 miljon euro.
En projektchef skulle kosta staden 53 000 euro för 6 månader eller 106 000 euro för ett helt år.
Olika åsikter om vad personalen mäktar med
Ärendet ska skötas internt, anser SFP:s Mikael Borgman. En person behöver inte göra allt.
- Vi har ju de facto inte brist på människor i förvaltningen. Det finns närmare 2 000 av dem. Någonstans måste det finnas någon som har tid, möjlighet och kapacitet att ta ett sådant här jobb. Det finns andra som kan ta över den personens jobb. Så jag tror att det är sådana arrangemang vi måste ta till.
De grönas Marko Reinikainen undrar hur staden ska mäkta med allt jobb och befarar att annat istället blir ogjort.
- Jag tror att det ekonomiska kunnandet och kunnandet att förhandla med olika parter säkert finns inom grundtrygghetssektorn. Inom tekniska sektorn har säkert direktören kunnandet för uppgiften. Men grundtryggheten ska också hantera sjukhusfrågan och tekniska direktören ska också hinna med stora planfrågor.
Borgman medger att mera jobb är bort från något annat, men detta är den politiska viljan.
- Fullmäktige har i budgetboken sagt att vi har 50 till 100 arbetsår för mycket i staden. Då måste det finnas någon som har tid. Det gäller bara att hitta rätta människor.
Stadens ledning har nu tid fram till mars att komma med förslag hur fastighetsutredningen kunde skötas internt.