Finlandssvenskarna är en folkgrupp som är oerhört intresserad av sitt eget språk. Facebookgruppen Finlandssvenska ord och uttryck har över 2000 medlemmar och fler kommer hela tiden till. Medlemmarna ställer frågor om vilka ord som kan tänkas vara finlandssvenska, vad orden betyder, var man hört dem osv.
"Vilka fler namn finns det för björktrast än skvatertrast och skitutrast?"
"Jag brukar säga plastiksämbar - inte plastämbar. E de nu bara vi Borgåbor som häver ur oss sånt?"
"Vem vet va inboosager betyder?"
Pensionerade skådespelaren Sixten Stjernberg är en av dem som flitigt deltar i gruppen.
- Förutom olika ord kan man också fråga om verser och ramsor till exempel. Jag kom ihåg några rader ur en ramsa om årstiderna som jag hört i barndomen, och när jag la ut det i gruppen var det andra som kom ihåg resten. Nu har jag skrivit upp hela ramsan, berättar Stjernberg.
Stjernberg har alltid varit intresserad av det svenska språket.
- För mig som skådespelare är språket förstås extra viktigt.
Nej tack till fräckisar
Gruppen grundades i Sverige av två utflyttade finlandssvenskar som vill hålla kontakt med sina rötter. Företagaren Monica Ferm i Hangö erbjöd sig att hjälpa till med administrationen av gruppen. Vissa inlägg måste putsas bort, ifall de till exempel är sårande eller går under bältet.
- För dem som gillar tvetydiga skämt finns det en egen grupp som heter Ärtren i näsan, säger Ferm och skrattar.
Liksom Stjernberg har Ferm alltid varit intresserad av det svenska språket.
- I skolan tyckte jag om modersmålsundervisningen. Jag vågade inte erkänna det då, men jag älskade vår modersmålslärare.
Ferm har datorn påslagen medan hon sköter jobbet i affären. Hon kastar då och då en blick på rutan och kollar vilka inlägg som har kommit in. Nya inlägg kommer hela tiden.
- Vi har främst medlemmar från Nyland, men också en hel del österbottningar finns med. Dessutom har vi många medlemmar som är bosatta i Sverige.
Allt färgstarkt är inte finlandssvenskt
Språkforskaren Charlotta af Hällström-Reijonen känner till gruppen och tycker den visar hur måna finlandssvenskarna är om sitt språk.
- Det är också roligt att märka hur lätt man uppfattar allt som är färgstarkt och lite gammaldags som finlandssvenskt, även om det är frågan om ord och uttryck som också förekommer i Sverige.
Ur forskarsynpunkt tror af Hällström-Reijonen att gruppen skulle kunna vara till nytta om man till exempel skriver en populärvetenskaplig språkspalt. - Då kunde man vända sig till gruppen och fråga hur medlemmarna använder ett visst ord.
Att forska om gruppen som sådan skulle däremot kunna vara knepigt.
- Det kommer hela tiden nya inlägg, så man vore i så fall tvungen att göra en tydlig avgränsning, säger af Hällström-Reijonen.
Diskussionen i gruppen gäller också annat än språk.
- Seder och bruk, barndomsminnen, maträtter, öknamn på lärare, räknar Sixten Stjernberg upp.
Ferm berättar att många har funnit gamla bekanta genom gruppen.
- Gruppen har blivit en samlingsplats där man kan umgås och diskutera, konstaterar Ferm. Om diskussionerna blir alltför privata brukar hon ändå föreslå att folk börjar chatta direkt med varandra.
Diskussioner har förts om att medlemmarna borde träffas i riktiga livet. IRL, In Real Life som det heter på dataspråk.
- Varför inte, det kunde vara trevligt, säger Stjernberg.