Ingen institutionsvård i Ingå

I Ingå finns det sedan ett och ett halvt år tillbaka ingen institutionsvård för äldre. Det har innbeurit en ökad satsning på regelbunden hemvård och på serviceboende, säger enhetschef Camilla Biström-Sinclair. Samtidigt innebär det att de som behöver mera vård än serviceboendet kan erbjuda skickas till andra kommuner.

Mary NybergMary Nyberg Yle/Minna Almark

Mary Nyberg, som fyller 88 år i mars, flyttade till Lönneberga servicehem för ett år sedan. Före det fick hon hemvård, men även om hon helst hade bott kvar hemma blev situationen ohållbar.

Spela upp klipp på Arenan

- Mina ben höll inte längre, säger hon.

Enligt henne är det bra att staten har som målsättning att så många som möjligt ska bo kvar hemma så länge som möjligt. Men när man inte klarar sig själv längre måste man ha möjlighet att få den vård man behöver, menar Nyberg.

Många bor hemma i Ingå

Sedan Ingahemmet stängde hösten 2012 finns det ingen institutionsvård eller så kallad långvård i Ingå kommun längre. I stället finns det 56 platser på det effektiverade servicehemmet Lönneberga, där det också finns fem intervallplatser.

Ungefär 50 personer får dessutom regelbunden hemvård. Det betyder att 9 procent av de Ingåbor som har fyllt 75 år bor på servicehem och 9 procent bor hemma med hjälp av regelbunden hemvård.

I Ingå bor 90,5 procent av de som fyllt 75 år hemma. Det är den högsta procenten i Västnyland, som i det här fallet överlag ligger över medeltalet i Finland.

Många utmaningar kvar

Regeringens linje är att öka på hemvården och på det sättet minska på institutionsvården. Målet är att mellan två och tre procent av de som fyllt 75 år får vård på institution, dit hälsocentralens långvård eller ålderdomshem räknas.

Camilla Biström-SinclairCamilla Biström-Sinclair Yle/Minna Almark

Enligt Camilla Biström-Sinclair, som är vårdenhetschef för hemvården i Ingå och för en del av Lönneberga servicehem, är regeringens målsättning bra. Den främsta utmaningen handlar om att ändra på inställningen till hur äldre ska vårdas, säger hon.

- Vi måste jobba på de äldres självbestämmanderätt, både då de bor hemma och på servicehemmen, säger hon. Mycket handlar om attityderna inom vården och det tar tid att ändra den inställningen.

Skickas till andra kommuner

I de fall som en äldre Ingåbo behöver mera vård än servicehemmet kan erbjuda, måste den personen skickas till en bäddavdelning i en annan kommun. Det är fråga om korta vårdperioder då folk behöver tillfällig vård. Hur många personer det handlar om varierar kraftigt, säger Biström-Sinclair, men det är få personer.

- Vi försöker alltid använde de intervallplatser vi har på Lönneberga. Om man måste åka till en annan kommun försöker vi i första hand skicka dem till Sjundeå eller Lojo enligt önskemål, men det har hänt att personer har varit tvungna att åka till Hangö, säger hon. Det viktiga är i alla fall att man får den vård man behöver.

Språket är viktigt

Varpu QvarnströmVarpu Qvarnström Yle/Minna Almark

För Mary Nybergs del är det viktigt att hon får vård på sitt modersmål.

Varpu Qvarnström, som är medlem i äldrerådet, håller med.

- Det är viktigt att man får vård på sitt modersmål. Det är många äldre som inte förstår finska eller svenska.