På Ungdomens Kyrkodagar 2014 på Lärkkulla i Karis togs ett mycket överraskande beslut: enligt ett enhälligt beslut bör församlingarna uppmuntra ungdomar att delta i diakonin. Rösterna föll 157-0.
Ungdomarna upplever att aktivt deltagande som frivilligarbetare inom diakonin kan vara deras sätt att nå ut till andra församlingsmedlemmar och minska på äldre medlemmars eventuella fördomar mot unga.
Vissa ungdomar oroar sig över traumatiska upplevelser under ”arbetspassen”. På ett ålderdomshem kan ju någon till exempel dö. Finns det då tillgång till stöd? Enligt Martina Kastrén, diakonissa på Lovisa Svenska Församling, är det inget problem.
– Resurser till krishjälp finns nog. Varje församling har en diakoniarbetare och kyrkoherde att tala med vid behov. Dessutom finns HeHu (Henkinen Huolto, kyrkans krisinformationsgrupp), säger Kastrén.
Kristna unga öppnare för frivilligarbete
Ur en undersökning utförd med hjälp av mentometerknappar framgick att drygt 70 procent av de kristna ungdomar som deltog i Ungdomens Kyrkodagar själva skulle vara beredda att frivilligarbeta. Då jag intervjuade icke-kristna unga var åsikterna mer delade. En del har inte tid, andra orkar inte. Men visst finns det de som är intresserade också. Någon säger sig gärna åka till Nigeria för att bygga hus.
Bland de icke-kristna förekommer också betydligt mer blandade åsikter om själva idén. Varför inte, tycker någon, andra säger att det absolut inte skulle kunna fungera. Från professionellt håll kommer dock svaret ja utan betänketid.
– Jag tycker det är en jättebra idé! Diakonin gäller hela församlingen, säger Kastrén och menar också att frivilligarbetet även gynnar de unga frivilliga, det hela funkar med ”delad glädje är dubbel glädje”-principen.
– Det gör gott att veta att man är orsaken till någon annans glädje, menar hon.
Kastrén förhåller sig själv positivt till att delta i projektet.
Diakoni gäller även unga
På UK poängterades att diakoni inte endast är att hjälpa gamla. Att sy knappar åt studerande kan också vara diakoni. Dessutom gäller det även icke-kristna församlingsmedlemmar. Men vill icke-kristna personer ha hjälp av kyrkan?
De flesta anser att det i krissituation inte spelar någon roll var hjälpen kommer ifrån, om någon vill hjälpa tar de tacksamt emot. De anser sig till och med själv kunna ta initiativ och be om hjälp till exempel vid ekonomiska svårigheter eller om det känns som ett alltför stort steg att anlita psykolog vid familjebekymmer.
Man poängterade även att alla som frivilligarbetar ska få ställa upp med vad de kan bäst. Det kan gälla allt från att läsa tidningen till att skotta snö.
– Ungdomar kan gott och väl barnvakta, handla för funktionshindrade eller andra som inte själv kan, läsa för någon, hjälpa med till exempel biltvätt eller göra vad som helst de anser sig klara av, säger Kastrén, som även anser att projektet nog kan behöva en del marknadsföring, till exempel på församlingens ungdomskvällar och i skriftskolan.
Anni Vænerberg
Lovisa gymnasium
Den här texten är skriven av en skolelev i projektet Yle Nyhetsskolan. Läs mera om projektet på Svenska.yle.fi/nyhetsskolan.