Nödcentralen i Lojo tar emot sina sista 112-samtal tidigt på tisdag nästa vecka. Verksamheten och en stor del av personalen flyttar sedan till den stora allnyländska centralen i Kervo.
För den som ringer 112 ska ingenting ändra.
- Du ringer 112 som svarar och ställer dig samma frågor som hittills. Enheterna som vid behov skickas till platsen är de samma som hittills, det vill säga till exempel den lokala polisen, ambulansen eller brandbilen, förklarar nödcentralchefen i Kervo Vesa Seppä.
Vesa Seppä leder den nya stora nödcentralen i Kervo.Vesa Seppä, chef på nödcentralen i Kervo. Yle /Pia Santonen
Polisen och räddningsverket nöjda
Myndigheterna som nödcentralen samarbetar med intygar också att reformen är bra och inte ställer till med problem.
- Det är bra att nödcentralen får större kapacitet att ta emot samtal till exempel vid rusningstider, säger kommissarie Juha Laitiainen från Västra Nylansd polisinrättning.
- Och det är ju samma poliser och ambulanspersonal som kommer på plats också nästa vecka, upprepar Laitiainen.
Också räddningsverket tar reformen och flytten med ro.
- Det var mycket svårare för tio år sedan när vi grundade Västra Nylands räddningsverk. Det fanns då tre nödcentraler att samarbeta med, det var en utmaning för alla parter, minns brandchef Martti Sneck.
Alla svenska operatörer till Åbo
Alla nödcentralsoperatörer med svenska som modersmål har valt att i stället för Kervo flytta till Åbo nödcentral. Det är frågan om raseborgare som helt enkelt har det enklare att pendla till ett jobb i Åbo än till Kervo.
- Man har blivit van med en relativt kort arbetsresa. Nu blir arbetsresan minst tre timmar, förklarar Patrik Öhman.
Patrik Öhman valde jobb i Åbo framom Kervo.
Till Kervo skulle den bli både längre och mera komplicerad.
Öhman börjar jobba i Åbo på onsdag. Han känner vemod eftersom han har jobbat i Lojo sedan nödcentralen där körde igång.
Lojocentralen har haft 47 anställda och av dem har 40 tagit emot en anställning på annan ort. 29 flyttar till Kervo men 11 har valt att jobb i Åbo. Sju anställda vid Lojocentralen har sagts upp då de inte har velat börja jobba i Kervo eller Åbo.
Bättre service och svenskan tryggas
Nödcentralen lovar hur som helst att samtal tas emot i Kervo på bägge inhemska språken och att servicen i och med flytten inte lider utan tvärtom förbättras. Nödcentralen har redan lyckats förkorta tiden under vilken ett nödsamtal besvaras och i framtiden ska arbetet gå ännu snabbare. I framtiden kan ett nödsamtal dessutom styras till vilken som helst annan central om den egna centralen är upptagen.
Flera operatörer som kan ta emot nödsamtal både på finska och svenska kommer att jobba i alla skiften, lovar chefen för Kervocentralen Vesa Seppä. Kervocentralen har ett trettiotal svenskkunniga operatörer på sina lönelistor.
- Det är en utmaning, medger Vesa Seppä. Det kan bli en liten fördröjning när samtalet flyttas till en operatör som kan svenska. Men servicen på svenska ska fungera 24 timmar i dygnet.
Lokalkännedomen har för länge sedan ersatts av modern teknik, till exempel avancerade kart- och lokaliseringstjänster. Språkkunskaperna kan tekniken inte ersätta.
- Nej det är ganska svårt, säger Öhman.
Språket är en viktig sak. Det kan vara bråttom och handla om sekunder.
- Allt borde fungera perfekt från början till slut, påminner han.
Störst
Kervo nödcentral finns delvis under jorden.Yle/Robin Lindberg
Nödcentralen i Kervo är på många sätt störst i Finland. Den har ett befolkningsunderlag på drygt 1,5 miljoner människor. Operatörerna i Kervo tar emot över 1,2 miljoner samtal per år. Det är fler än vart fjärde nödsamtal som rings i Finland.
Kervo tar emot 50 samtal i timmen när det är som tystast, det vill säga mellan klockan 2 och 5 på vinternätter. Då kan det räcka med 12 operatörer.
Under rusningstider som nyår och förstamaj blir siffran fyra gånger större. Då kan det behövas 40-50 operatörer på jobb.
Färre byråkrater
Centralen i Kervo kommer att ha en personal om 171 årsverken. Reformen har lett till att det finns fler operatörer medan andelen chefer och byråkrater krymper ordentligt.
Det finns i år endast sex skiftesmästare mot 18 i fjol, förvaltningspersonalen i år motsvarar tolv årsverken mot 19 i fjol. Operatörerna ökar däremot från 144 till 153 årsverken.
Färre, bättre och billigare
Efter den pågående nödcentralsreformen finns det sex centraler i hela Finland mot tidigare 15. Målet med reformen sägs vara att ge alla medborgare service av samma kvalitet.
Samtidigt krymper finansieringen av staten till nödcentralsverksamheten markant. Årets budget går på cirka 65 miljoner euro men om tre år (2017) ska nödcentralsverket klara sig med en fjärdedel mindre pengar, knappt 50 miljoner euro.
Nödcentralens dyra lokal blir tom. Nya hyresgäster sökes.Nödcentralens byggnad i Lojo plus skylten. Yle /Pia Santonen
Nya hyresgäster sökes
Lojo nödcentral togs i bruk kring årsskiftet 2005-2006. Den tog över jobbet av tre dåvarande nödcentraler, det vill säga Esbo, Lojo och Ekenäs.
Lokalen i Lojo finns i samma hus som räddningsverket. Den ägs av Lojo stad men har hyrts ut till nödcentralen med långvarigt kontrakt.
Nödcentralsverket har betalat cirka 25 000 euro i månadshyra för sin lokal och försöker nu hitta nya hyresgäster för att bli av med den utgiften. Om det inte lyckas att hyra ut fastigheten, tänker nödcentralen säga upp hyreskontraktet.