Raseborgs stad måste spara och då skolorna står för en stor del av budgeten måste motorsågen skala i skolorna. Finns det politiska modet att gå vidare med drastiska beslut?
- Det har funnits mod att fatta principiella beslut. Man har vågat gå ut med att skära i 100 årsverken, men då man kommer till det konkreta beslutsfattande sviktar det ofta. Många av frågorna är behjärtansvärda, säger Bob Karlsson, tidigare bildningsdirektör i Raseborg, nu direktör på utbildningsstyrelsens svenska avdelning i Helsingfors.
Skolnätet i Raseborg har varit under lupp nästan varje år de senaste åren och Karlsson tror inte det blir lättare då pengarna för skolorna inte är öronmärkta. På statlig nivå finns det direkta planer på att skära ner 200 miljoner euro i andra stadiets utbildningar dit gymnasierna hör. Det kommer att märkas av i varje kommun, säger han.
Tuffa beslut
Populistiskt kan man säga att de mest oskyldiga i samhället påverkas då en skola läggs ner. Hur lätt och rätt är det att fatta sådana beslut?
- Man måste göra en helhetsbedömning vad gäller ekonomi och kvalitet. Hur mycket kan vi skära ner i verksamheten så som den ser ut i dag utan att vi får en dålig skola? Om man får använda ett uttryck som dålig skola, jag menar att vi har stora grupper och få vuxna , en längre skolväg. Hela det här pusslet måste ses över.
En direkt tvåspråkig skola är enligt lag inte möjlig i dag, men en samlokalisering med finska och svenska skolor i samma byggnad är möjlig. Karlsson är ändå osäker på om det är en möjlighet i Raseborg.
Två gymnasier för mycket?
En webbkommentar hävdar att i Finland finns inte en kommun i Raseborgs storleksklass som har två gymnasier med samma undervisningsspråk. Finns det belägg för det här påståendet, Bob Karlsson?
- Jag tror nog det håller sträck. Men även om kommunerna slagits ihop finns det tydligt två skilda orter med gymnasier. Det är svårt att hitta liknande kommuner att jämföra med.
Risto Räty (SDP) och viceordförande för bildningsnämnden i Raseborg , tror det är också ekonomiskt klokare att satsa än skära. Vad säger direktör Karlsson?
- Som bildningsman håller jag förstås med, men man måste vara realist och inte tro att bildningen skulle kunna undgå nedskärningar. Vem är det då som ska sköta om 100 årsverken?
Pojo och Karis i skuggan?
Känslor styr det mesta i livet och det finns de som anser att Raseborgs stad fattar beslut på Karis och Pojos bekostnad. Ett förslag sägs gälla en flytt av Karis-Billnäs gymnasium till Ekenäs. Vilka känslor väcker det här i Karlsson?
- Känslorna spelar långt in, men samtidigt måste man förstå att har man bildat en kommun har man gjort det av en orsak och sett möjligheter att effektivera. Det har långt fokuserats på förvaltningen hittills, men det finns också andra områden att spara i som till exempel grundtryggheten och bildningen där en stor del av personalen jobbar.
Det är kommunalval om två år, år 2016. Hur rädda tror du de folkvalda är att fatta drastiska och impopulära beslut och inte bli invalda igen?
- Jag tror det kanske mera handlar om förtroendet man fått av väljarna nu. Jag vill inte tro, och hoppas inte, det handlar om nästa val. Ekonomin är krass i Raseborg och det kräver mod av var och en.