Maria Sundell bor i Finland, hennes man Felix bor i Nigeria. De är gifta, men tvingas bo en tio timmar lång flygresa från varann. Deras kärlek kostar mer än andras. Då syftar jag enbart på byråkratin och allt pappersarbete som åtminstone hittills varit förgäves.
Maria säger själv att hon blir väldigt upprörd över att tala om deras livssituation.
- Jag har inte hittat någon som vill ta ansvar eller överhuvudtaget hjälpa oss. Vad är problemet och hur ska vi göra egentligen?
Kärlek på distans
Vi backar ungefär tre år tillbaka i tiden. Maria hade fyllt 50, hon var frånskild och kände sig ensam. Hon tog kontakt med en afrikansk man som hon hade hört talas om. Hon skickade ett brev till honom och frågade om de kunde bli vänner.
- Det uppstod ljuv musik från allra första början. Vi drogs till varandra som bi och honung. Han var speciell, jag kan inte förklara det.
De har haft kontakt med varandra varje dag, ofta flera gånger per dag. De har chattat på nätet och de har ringt varandra.
Felix bor i staden Aba i Nigeria. Där väntar han på ett legalt inresetillstånd till Finland. Processen startade för långt över två år sedan.
- Vi har kastats mellan utrikes- och inrikesministeriet. Det ena ministeriet säger att vi ska ha ett visum, det andra att vi ska ha ett uppehållstillstånd. Jag har sagt att det spelar ingen roll, huvudsaken är att Felix får komma till Finland.
Giftermål och byråkrati
För drygt ett år sedan reste Maria till Nigeria. Där gifte hon sig med Felix. Att gifta sig i Nigeria var en lång och knepig process. Maria och Felix var måna om att allt skulle gå rätt. Alla instanser har nämligen inte laglig rätt att viga par från olika länder. Men många försöker lura utlänningar. Varje steg i den byråkratiska djungeln kostade. Till sist skulle ännu Finlands ambassad i Abuja godkänna äktenskapet. Det här gick via en lokal instans som krävde ytterligare flera hundra euro för sin gummistämpel, men nu var deras äktenskap åtminstone legalt. Alla papper har också nått Finland och Raseborg. Maria är enligt finländska myndigheter gift, hon har gått miste om sitt ensamförsörjartillägg, men hennes man Felix är fortfarande kvar i Aba i Nigeria.
Felix första visumansökan förkastades. Orsaken sades vara att han och Maria hade ingått ett skenäktenskap.
- Är du en femtioårig finländsk man så är det helt okay att du kommer hem med en tjugoårig thailändsk kvinna. Men är du en femtioårig kvinna som har gift dig med en trettioårig afrikansk man så är det fejk. Ingen man kan vara intresserad av en äldre kvinna!
Maria Sundell har stött på många fördomar. Hon har fått höra att hon åkt till Nigeria för att hämta hem en "toyboy". Hon har fått höra att "mörka män" gifter sig med finländska kvinnor enbart för att få komma till Finland. Hon har också fått många råd hur hon ska fixa hem sin man på mer eller mindre skumma sätt.
- Det går till exempel att köpa ett schengenvisum. Det kostar 3000 euro. Men vi har vägrat att köpa de här... hm...mindre legala inresetillstånden. Vi vill inte heller gå via ett tredje land. Jag vill inte gå utanför lagen. Det finns nämligen de här mindre raka vägarna, som är icke-officiella, men vedertagna.
Ny resa till Nigeria
I slutet av januari (2014) reste Maria Sundell till Nigeria igen. Den här gången för att utreda varför Felix inte beviljats visum. Hon trodde att tjänstemännen på Finlands ambassad i Abuja skulle hjälpa henne och att Felix skulle beviljas visum efter att ha fått höra Marias redogörelse.
- Men där möttes jag av en ovänlig kvinna som vägrade se mig i ögonen. Hon sade rent ut att hon aldrig kommer att bevilja Felix ett visum. Kvinnan sade också att hon inte ens behöver motivera sitt beslut. Men man får gärna överklaga. Hennes uppgift är inte att hjälpa, hennes uppgift är att förhindra illegal invandring till Finland!
Maria är upprörd när hon talar om sitt besök på ambassaden. Hon vet inte ens vad de ska överklaga, när de inte vet motiveringen till avslaget.
- Hennes sätt har motsatt effekt. På grund av henne och personer med hennes attityd kommer den illegala invandringen att öka!
Inte kommer han hit för att sitta på socialens trappa och gråta.
Men lite nytta hade Maria Sundell trots allt av besöket på ambassaden. Nu vet hon att Felix inte kan ansöka om visum så länge en tidigare anhållan om uppehållstillstånd valsar omkring i maktens korridorer. Felix ansökte för två år sedan om uppehållstillstånd i Finland eftersom tanken har varit att han skall spela foboll i den lokala fotbollsklubben i Ekenäs. Också denna ansökan har förkastats, men i det här fallet har Maria och Felix överklagat beslutet.
- Felix vill spela fotboll och studera till närvårdare. Han har under många års tid skött sin gamla mormor och vill gärna jobba inom äldreomsorgen. Inte kommer han hit för att sitta på socialens trappa och gråta. Dessutom planerar vi att bo både i Nigeria och Finland. Nigeria kommer alltid att vara Felix första hemland, men vi skulle önska att Finland skulle bli hans andra hemland. Och vice versa för mig.
Talesman för ensamma kvinnor
Egentligen är Maria och Felix tillbaka på ruta ett. De har fått rådet att ansöka om ett nytt uppehållstillstånd i Finland, den här gången borde de vädja till familjeskäl. Kön är lång, eventuellt får de vänta flera år igen. Samtidigt har Maria upprepade gånger fått höra att ingen tror att de har gift sig med varandra på grund av kärlek. Risken finns att de får avslag igen.
Varför gör inte Maria som flera andra, köper ett visum eller tar in Felix via ett tredje land?
Vårt äktenskap är heligt, jag vill inte smutsa ner det.
- Vårt äktenskap är heligt, jag vill inte smutsa ner det. Jag vill stå rakryggad och säga att jag gått den rätta vägen.
- Jag är beredd att besöka alla tänkbara ministerier, tjänstemän och politiker. Så här får det inte gå till. Jag är inte den enda ensamma kvinnan i Finland som har sin man i ett annat land och som nekas att resa till Finland. Jag kan bli talesman för alla dessa kvinnor. Det måste bli en ändring så att gifta par på laglig väg kan bo tillsammans.
Maria är arg, men beslutsam. Hon tänker hyra en lägenhet i Aba och pendla mellan Finland och Nigeria. Hon tänker också att fortsätta kämpa för att Felix skall få tillstånd att resa till Finland.
- Det här blir ett större äventyr än vad jag hade tänkt mig. Det här blir något att minnas sedan när jag sitter i en gungstol på åldringshemmet. Fast egentligen sköter nigerianerna bättre om sina äldre kvinnor. Så det är mycket möjligt att när jag slutar mina dagar så vill jag göra det i Nigerias varma händer.
Hör mera i Samtal om livet på torsdag 27.03 kl 13.03 och lördag 29.03 kl 20.03