Det är osannolikt att alla hälsovårdscentraler får finnas kvar som tidigare då den nya social- och häslovårdsreformen ser ut att bli verklighet om några år. Men grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa ser både fördelar och risker med vårdreformen.
- Min första reaktion är att det är bra och välkommet med fem områden. Specialsjukvården må anses vara dyr, men den är mycket välfungerande. Det har hela tiden varit viktigt för staden att den inte splittras, säger Arne Nummenmaa, grundtrygghetsdirektör i Raseborg.
Fem stycken sjukvårdsområden ska ta hand om både primärhälsovården (exempelvis vård på hälsovårdscentraler), specialsjukvården (högt specialiserad sjukhusvård) och socialtjänsterna. Det betyder att sjukvårdsområdet organiserar tjänsterna och fattar besluten. Det är ändå tänkt att kommunerna ska producera tjänsterna i praktiken.
- Då det gäller hur socialvården passar in i helheten ritar jag ett frågetecken. Hur ska man i ett så stort område ta tillvara all sakkunskap som finns ute på fältet? frågar sig Nummenmaa.
Osannolikt att alla hvc får finnas kvar
Hur de olika servicepunkterna ska se ut är det ingen som vet ännu i det här skedet. Kommer exempelvis alla hälsovårdscentraler att finnas kvar som förut? Det tror Nummenmaa att är osannolikt.
- Om man sitter i Mejlans och funderar så för de som bestämmer knappast en likadan intensiv diskussion om vi ska ha eller inte ha en mottagning i Pojo. Jag tror de på ett annat sätt tar Finlands och Nylands karta och istället ritar in hur det ser ut geografiskt och enligt någon matematisk formel. Helt uppenbart så kommer nog riskerna att vara att hvc-punkterna minskar.
Betala enligt hur friska invånarna är
Idag betalar städerna för exempelvis specialsjukvården enligt hur mycket de använder. Det kan leda till att små kommuners budget överraskande överskrids rejält om det råkar vara flera dyra fall. Efter reformen ska kommunerna betala jämt enligt antalet invånare och hur friska de är. Ekonomiskt så lönar det sig för mindre kommuner, säger Arne Nummenmaa.
- För landets mindre kommuner är det ett mera rättvist system. Har någon ort exempelvis inom barnskyddet många långa och dyra omhändertaganden så minimeras ju risken. Jag tycker själv att det är en vettig och saklig utgångspunkt.
Risker finns
Nummenmaa tycker att man ska se de många fördelarna i reformen, trots att det finns risker. En av dem är att det inte blir lika attraktiv att ha förebyggande hälsovård i kommunerna eftersom man inte kan påverka kostnaderna nästa alls i ett stort distrikt.
- En annan risk är hur man lyckas producera service på både svenska och finska.
Läkarbristen kanske blir bättre
Vården i Nyland kommer att styras från Helsingfors. Den skriande läkarbristen är någon Nummenmaa hoppas att blir bättre.
- Dagens läge, som vi tydligt och klart ser inom Raseborg, är att det är sårbart att upprätthålla ett hvc-nätverk eftersom vi har en mycket kännbar läkarbrist. Det här kan kanske skötas lite bättre i en större helhet. Men i och för sig kan inte ens en samkommun heller med våld ge order åt någon läkare att gå ut på landsbygden om inte den själv vill.