En stor eller en liten metropol föreslås nu av arbetsgruppen vid Finansministeriet som bereder den nya metropollagen. I den modell där färre kommuner ingår föreslås en metropolskatt.
Arbetsgruppen överräckte i dag tisdag sin halvtidsrapport till förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen (Saml) och bostads- och kommunikationsminister Pia Viitanen (SDP).
- Metropolområdet är viktigt med tanke på Finlands framtid. Det är bra att vi nu har konkreta alternativ till hur områdets förvaltning samt uppgifterna och finansieringen kan läggas om. Arbetsgruppen har i enlighet med sitt uppdrag framför allt fokuserat på frågor som rör markanvändning, boende och trafik, och även konkurrenskraft och segregation. Under remissbehandlingen ska det också bedömas hur den nya lösningen inom social- och hälsovården inverkar på den här helheten, säger förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen i ett pressmeddelande. Kommunreformen
I båda modellerna skulle metropolförvaltningen fatta beslut om markanvändning, boende och trafik, konkurrenskraft, närings- och innovationspolitik, segregation, arbetskraft och invandring.
I båda modellerna skulle metropolförvaltningens beslutande organ vara ett fullmäktige, som utses genom val. Andra organ är en metropolstyrelse, en metropoldirektör, lagstadgade nämnder och andra organ.
Metropolfullmäktige väljs i samband med kommunalvalet
Arbetsgruppen föreslår att valet av metropolfullmäktige ska ordnas samtidigt som kommunalvalet. För att kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka ska tryggas ska metropolförvaltningen kunna ordna rådgivande folkomröstningar där kommuninvånarna har rösträtt. Invånarna i området ska också ha rätt att komma med initiativ om folkomröstning och om metropolen.
Metropolförvaltningen föreslås också vara en tvåspråkig myndighet.
I den mindre metropolmodellen skulle tio kommuner ingå, det vill säga Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Tusby och Sibbo.
Finansieringen i den här modellen skulle skötas med en metropolskatt, som föreslås vara en inkomstskatt. En del av finansieringen skulle också skötas med kundavgifter.
I den här modellen skulle också metropolförvaltningen ha hand om väg- och gatuhållning, administration som rör metron och en eventuell jokerbana, ägande i anslutning till stödd bostadsproduktion samt vatten- och avfallshantering som överförs från Helsingforsregionens Miljötjänster (HRM).
På grund av att uppgifterna är omfattande och betydelsefulla anser arbetsgruppen att förvaltningen bör avgränsas till en mindre grupp kommuner.
16 kommuner ingår i den större modellen
I den större metropolmodellen skulle 16 kommuner ingå - Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Tusby, Sibbo, Vichtis, Mäntsälä, Hyvinge, Lojo, Borgå och Riihimäki. I den här modellen skulle ändå uppgifterna som sköts av metropolförvaltningen vara färre eftersom området vore större.
Den här lättare modellen skulle finansieras av betalningsandelar som ges till kommunerna och med kundavgifter.
Fullmäktigevalet skulle i den här modellen genomföras så att metropolförvaltningen utgör en valkrets. Om man vill betona den regionala representationen i fullmäktige, kan valet t.ex. förrättas separat i var och en av kommunerna eller så att man delar in området i valkretsar.
Halvtidsrapporten skickas nu på remiss. Utifrån de utlåtanden som lämnas in fortsätter arbetsgruppen att bereda förslaget till en ny metropollag. Målet är att ha ett utkast färdigt senast den 15 september 2014.