Härskartekniker trycker ner både unga och äldre. Det handlar om brist på respekt, inget annat. När ska de äldre börja respektera de yngre frågar Jonas Sundström sig i veckans krönika i Radio X3M.
Lilla vännen.
Det är okej att höra, om du är en labradorvalp med en oskyldig blick som sätter igång en okontrollerbar empatieruption i vilket testosteronberg som helst.
Men att kalla en människa för "min vän" när den inte är en vän är endast en härskarteknik.
För någon månad sedan blev författaren Merete Mazzarella företagsledaren och veteranpolitikern Christoffer Taxells ”vän” i en tv-debatt. Jag tror inte de här två gillar varandras bilder på Facebook.
Vi behöver hjälp, en mental stege som vi kan klättra uppför, inte sociala manipulationer som knuffar ner oss.
Tidigare har jag tänkt att det är just äldre män som använder sig av sådana här härskartekniker, ofta mot kvinnor oberoende ålder. Äntligen har jag upplevt jämställdhet i mina fördomar.
I en direktsänd radiointervju jag gjorde för Yle Västnyland blev jag kallad ”bäste redaktör” av en äldre, kvinnlig lokalpolitiker. Möjligen var hon enbart hövlig, men jag upplevde tilltalet som nedlåtande. Jag är definitivt ingen stjärna och jag har ett fruktansvärt intetsägande åttiotalsnamn, men jag tror ändå hon visste vad jag heter. Jag skulle aldrig kalla henne för ”bästa intervjuobjekt”.
Som journalist och halvt offentlig person vet jag att jag måste tåla en del skit. Det hör till. Lite som att alla får ha och har en åsikt om politiker. Men jag talar inte som en journalist nu, utan som en ung människa som vill ha respekt.
Tillbaka till äldre män. Jag tror tyvärr ändå de är värst. Jag jobbade på Hufvudstadsbladet en sommar. Jag är en kontorsgök, den typen som blir rastlös och går omkring och stör människor på jobbet. Jag vet, otroligt irriterande.
Jag hälsade på min studiekompis som också jobbade på Husis den sommaren. Där satt hon i ett unket rum och var både överraskad och upprörd.
En före detta riksdagsledamot, ambassadör och garvad journalist hade just talat med min kompis i telefonen. Och hon visste inte på rak arm vem han är. Mannen blev sårad, kanske till och med kränkt.
- Vet du inte vem jag är?
Nej, sorry. Hon visste inte vem han, världens epicentrum, är. Hur är illa är det? Det är inte hela världen om en studerande, född år 1990, inte vet vem en politiker, född år 1936, är. Ge oss en chans.
Vi ska respektera de äldre. Jag vet. Andra världskriget, barkbröd och KIITOS VETERAANIT. Jag kan det där. Jag är ytterst tacksam. Men jag undrar en sak.
När ska de äldre börja respektera de yngre?
För tillfället är vi i underläge. Vi saknar kunskap och erfarenhet. Men vi är trots allt framtiden.
Vi är det även om vi har en halv liter energidryck i våra spelkonsolsvettiga händer.
Vi behöver hjälp, en mental stege som vi kan klättra uppför, inte sociala manipulationer som knuffar ner oss.
Jonas Sundström, oerfaren och ännu ung trots att han fyllde 31 år på söndagen.