Det finns både fördelar och nackdelar med en fusion mellan tre folkhögskolor i södra Finland, säger Kerstin Romberg, rektor för Västra Nylands folkhögskola (VNF) i Karis. Om den ekonomiska pressen blir för hård kan en fusion ändå vara en tvungen sak.
På tisdagen (22.4) presenterades en plan om hur Folkhögskolan Axxell, Västra Nylands folkhögskola och Borgå folkakademi kunde slås ihop och bilda en ny stor folkhögskola.
Västra Nylands folkhögskola i Karis är den största svenska folkhögskolan då man ser till kursutbudet bland de 11 folkhögskolor som finns på 14 orter i Svenskfinland.
Ekonomin är just nu i balans; bokslutet för ifjol slutade 13 000 euro på plus. Skolan har inga lån eller gamla skulder samtidigt som skolan har byggt till. Elevunderlaget är gott.
Men det är framtiden och statens tryck på effektivitet och minskat understöd till den fria bildningen som oroar rektor Kerstin Romberg:
– Jag ser ju vilken enorm press som ligger på framtiden. Unga människor i dag ska helst inte byta karriär eller studieinriktning. 16- och 17-åringar ska redan veta var de vill studera.
– Det finns inga garantier för att det går lika bra i framtiden för skolan som nu. Det är så mycket i samhället just nu som inte är gynnsamt för folkhögskolorna.
Fri bildning behövs som motvikt
Syftet med den fria bildningen på folkhögskolorna är inte att ge en examen. Målet är att ge den unga ett år att mogna och upptäcka vad han eller hon vill göra. Eller att ge undervisning som stöder fortsatta studier t.ex. på högskola.
Den så kallade fria bildningen är viktig, säger Romberg.
– Folkhögskolorna blir allt viktigare som en motvikt till det förskräckliga effektivitetssträvandet som genomsyrar snart allting i samhället.
Romberg befarar att det effektiva tankesättet gör att unga inte hittar folkhögskolan som ett alternativ.
Språngbräde
Elevrådsordföranden Cecilia Etzell studerar på modelinjen. För henne har året på Västra Nylands folkhögskola varit lyckat eftersom studierna där har hjälpt henne att komma in i den skolan i London hon länge har drömt om.
Etzell tycker liksom Kerstin Romberg att unga kan behöva ett år vid skolan för att hitta sig själv och sin plats.
– Under det år man studerar här får många nya idéer och träffar många människor. Också lärarna har olika bakgrund.
Etzell understryker att det är bra att utbildningen bara är att ett år eftersom man då ändå tvingas tänka framåt.
Fördelar med en fusion kunde vara en starkare lärarkår och bättre utrusning.
Som negativt befarar hon att skolans utbildning sprids ut på flera orter och att det kan leda till ett smalare kursutbud per ort.
Nya nischer
Västra Nylands folkhögskola har knappt 200 elever som studerar ett år vid skolan. I skolans korta intensiva utbildningar deltar årligen drygt 1 000 personer.
Statens finansiering av utbildningar har varit allt mer inriktat på examen och där faller folkhögskolorna utanför.
Samtidigt kommer det fram nya saker och behov där folkhögskolorna behövs.
I framtiden kommer undervisningen att bli obligatorisk i tio år istället för nio år som nu.
En del av det arbetet kunde folkhögskolorna sköta.
Också i arbetet med att förhindra att unga slås ut efter att grundskolan är slut spelar folkhögskolan en viktig roll, säger rektor Kerstin Romberg.
– Här finns pedagogiken, faciliteterna, förståelse för mänsklig utveckling och mognad.
Kanske lite flera plus än minus för fusion
Kerstin Romberg understryker att hon själv personligen inte ännu har en åsikt i frågan om fusion. Hur det än går så är det hennes efterträdare som får ta sig an arbetet eftersom hon går i pension i höst.
Hon förhåller sig ambivalent till frågan, men då hon ombeds hitta nackdelar och fördelar med fusion är listan på plussidan betydligt längre än den på minussidan.
Särskilt positivt är det om en fusionerad folkhögskola kan bidra med något helt nytt är det mycket positivt, säger Romberg.
I fusionsutredningen lyfts Västra Nylands folkhögskolas nordiska samarbete fram som ett stort plus liksom potentialen till samarbete med Ryssland och de baltiska länderna.
Den visionen gläder Romberg stort.
– Om man till exempel kunde få undervisa på andra minoritetsspråk så som ryska, baltiska språk eller aktuella invandrarspråk så tycker jag det skulle öppna upp alldeles fantastiska möjligheter. Då låter det som att det kunde vara en jättebra grogrund för att skapa fram en smältdegel av kulturer som inte finns i Svenskfinland någonstans just nu.
Fusion bör inte drabba kursutbudet
Vid en eventuell fusion vill rektor Kerstin Romberg inte heller se att det skärs för mycket i själva kursutbudet. Det ska finnas en bredd särskilt inom kulturen även om man ska se upp för en del överlappningar och för små undervisningsgrupper.
Men det är främst inom administrationen det ska skäras.
När Kerstin Romberg ska lista det negativa med en fusion lyfter hon fram frågan om på hur många platser det ska finnas undervisning i en och samma folkhögskola.
– Är det bra med många verksamhetsplatser? Det och fastighetsfrågan tycker jag är de svåra punkterna. Den fråga som också finns är om de studerandena räcker till för platserna som finns.
Rektorfrågan
När det gäller ägarstruktur så som om skolan ska ägas av ett aktiebolag eller en stiftelse lämnar rektor Romberg med varm hand över frågan till experter.
De två övriga folkhögskolorna är aktiebolag medan Västra Nylands folkhögskola ägs av en samkommun där Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Kyrkslätt, Esbo, Grankulla och Vanda ingår som ägare.
Nu ska ägarkommunerna ta del av rapporten och besluta om man vill gå vidare med processen.
Kerstin Romberg säger att processen har varit öppen och diskussionerna goda kring fusionsutredningen.
I rapporten nämns Västra Nylands folkhögskola som en möjlig plats för rektorn eftersom skolan är störst av de tre.
Kerstin Romberg säger att placeringen av rektorn långt styrs av hur skolan byggs upp.
– Om det är en skola med verksamhet på flera orter då kan inte en rektor enbart finnas på en ort. Men om de långa studielinjerna med internatboende koncentreras till Karis är det viktigt att rektorsplatsen också finns på samma ort.
Omöjligt att sia om hur det går
Ansökan om att bilda en ny skola brådskar. Den bör lämnas in i augusti 2015 eftersom den nya lagen om statsandelar träder i kraft i början av 2016 och de nya upprätthållartillstånden träder i kraft senast den 1 januari 2017.
Skolornas ägare ska ta ställning till den nya planen under sommaren.
Kerstin Romberg säger att hon inte har en aning om hur det kommer att gå.
– Men om ägarkommunerna i framtiden inte är villiga att komma in med en liten summa pengar per år så blir det svårt att köra den här skolans framtid i samma form som i dag.