Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan och en förbättring av riksväg 25 mellan Karis och Virkby prioriteras då de västnyländska kommunerna lobbar för att få pengar från staten. Åtta kommuner har tillsammans med Nylands förbund, Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och Trafikverket gjort upp en avsiktsförklaring för att utveckla trafiksystemen i Västnyland 2014-2019.
Elektrifieringen av järnvägsavsnittet mellan Hangö och Hyvinge är det viktigaste spetsprojektet, medan förbättringen av riksväg 25 kommer på andra plats. Här handlar det den planskilda anslutningen på Tynnismalmen och en förbättring av vägavsnittet mellan Virkby och Karis.
Hangö-Hyvingebanan och riksväg 25 utgör också en viktig utvecklingsregion för regionen som lyfts fram i åtgärdsprogrammet.
Viktigt avtal
Raseborgs tekniske direktör Jan Gröndahl representerar Raseborg i arbetsgruppen för trafiksystemplanen. Han säger att det här är ett viktigt avtal. Det har krävts mycket arbete för att få en gemensam syn med bland annat Lojo, Högfors, Vichtis och Kyrkslätt om vilka frågor som ska prioriteras.
Också Lojos tekniske direktör Jussi Savela säger att det är ett viktigt dokument för den framtida utvecklingen av regionen. Han säger att Hangö-Hyvingebanan och riksväg 25 också är viktiga för Lojo.
Också riksväg 1, alltså motorvägen, och Västbanan är viktiga för Lojo, säger Savela. De finns också med i avsiktsförklaringen, men prioriteras inte lika högt som Hangö-Hyvingebanan och riksväg 25. Också Esbo stadsbana, kustbanan och en förbättring av riksväg 1 i Esbo för att underlätta kollektivtrafiken till Lojo och Nummela finns med.
Trafikpolitisk redogörelse
Avsikten är att få med spetsprojekten i regeringens trafikpolitiska redogörelse och på det viset få finansiering för bland annat Hangö-Hyvingebanan och förbättringen av riksväg 25. Liknande program görs upp inom andra regioner i Finland.
Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Lojo, Högfors, Kyrkslätt och Vichtis. ska i juni skriva under avsiktsförklaringen tillsammans med Nylands förbund, Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och Trafikverket.
Utvecklingskorridorer
Då regionen utvecklas på lång sikt är det tre utvecklingskorridorer som är viktiga. Vid de här utvecklingskorridorerna satsar regionen på att förbättra servicen.
Den första utvecklingskorridoren bildas av Hangö-Hyvingebanan och riksväg 25.
Den andra utvecklingskorridoren bildas av kustbanan och stamväg 50 (ring III) och stamväg 51 mellan Karis och Kyrkslätt.
Den tredje utvecklingskorridoren bildas av Västbanan och riksväg 1 och 2. Västbanan är ett järnvägsavsnitt som planeras mellan Esbo och Lojo. Riksväg 1 ingår i motorvägen mellan Helsingfors och Åbo och riksväg 2 sträcker sig från Vichtis till Björneborg.
I avsiktsförklaringen betonas också växelverkan mellan trafik och markanvändning, gång och cykling, kollektivtrafik och logistik.
Trafik och markanvändning
Regionen ska satsa på en växelverkan mellan trafik och markanvändning. Den nuvarande tätorts- och bystrukturen ska bli tätare och markanvändningen utvecklas så att behovet av trafik minskar.
De nuvarande centrumområdena och den rådande samhällsstrukturen har en viktig roll i att utveckla regionen. Områden som ligger i närheten av stationer och kollektivtrafik utvecklas.
I första hand ska servicenivån och trafiksäkerheten förbättras där vägtrafiken är viktigast. Efter det ska man se över planeringen av trafiken och markanvändningen. Efter det ska trafiksäkerheten förbättras.
Gång och cykling
Gång och cykling ska främjas. Bland annat ska invånarnas attityder till gång och cykling påverkas genom marknadsföring. Då trafiken byggs ut ska gång och cykling behandlas jämställas med andra trafikformer och det ska bli lättare att ta sig fram till fots och med cykel.
Det viktigaste är att påverka attityderna till gång och cykling. Man ska också satsa på infrastruktur för gång och cykling och en trafikpolitik som är positiv till gång och cykling.
Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken ska vara ett välfungerande och användbart alternativ till personbilen. Målet är snabba rutter och tidtabeller som motsvarar behovet. Utbudet ska anpassas till efterfrågan. Att ta bussen eller tåget ska bli ett verkligt alternativ till personbilen.
Det här betyder att järnvägstrafiken i riktning mot huvudstadsregionen måste förbättras. Servicen ska bli bättre och bilden av kollektivtrafiken måste förbättras genom bättre information i realtid och ett mer enhetligt biljettsystem. Det är viktigt att myndigheterna och kommunerna tillsammans med trafikföretagen planerar kollektivtrafiken.
I första hand ska servicenivån och utbudet av kollektivtrafik förbättras. Därefter satsar regionen på att utveckla resekedjor, spårtrafik och effektivera samarbetet. Också infrastruktur och miljö för kollektivtrafiken ska utvecklas
Logistik
Logistiken ska utvecklas genom fungerande transportförbindelser och säkra trafiknät. Funktionaliteten för industri- och logistik ses över. Man satsar på smidiga väg- och spårförbindelser. Också säkra transportförbindelser prioriteras.
En arbetsgrupp med ansvar för trafiksystemet på tjänstemannanivå ska koordinera och följa upp arbetet. Nylands förbund leder arbetsgruppen och kommunerna, Trafikverken och NTM-centralen har varsin representant i arbetsgruppen.