Kursdeltagare gjorde fina fynd vid arkeologisk utgrävning i centrum av Karis.
Arkeolog, FM, Jan Fast guidade deltagarna på en tur runt intressanta fyndplatser i Karis: Långåmossarna nära Gålisjön, Alsätra Hönsåkerskullen, Råckers, Domargård och Säterigatan.
Fyndplatserna som gruppen besökte daterar sig från 7000 f.Kr till 1400 e.Kr. Bronsåldersrösen, gravar från järnåldern och rester av tidig bosättning kunde studeras.
- Vi hittade resterna av det som folk hade ätit. Man kom hit för att jaga säl på stenåldern, det vittnar sälbenen om. Två pilspetsar av flinta från 3700 f.Kr hör till de viktigare fynden, berättar Göran Fagerstedt som är ordförande för Karis musei- och hembygdsförening och viceordförande för Sällskapet Natura.
Viktiga fynd
Vid Säterigatan i Kroggård utfördes utgrävningar i fyra provgropar. Man hittade fragment av sälben, en hel del krukskärvor och också platsen för en eldstad.
Det mest spektakulära fyndet var en krukbit som representerar så kallad Pyheensilta-keramik från 3200-2800 f.Kr.
- Keramiken har fått sitt namn efter den ort i Egentliga Finland där den först påträffades. Den lär vara väldigt sällsynt och vittnar om att människor från olika håll träffades.
Biten är sannolikt den första från Västnyland och från slutet av kamkeramisk tid. Det är en hittills outforskad period i regionen.
Gräv där du står?
Fynden är viktiga med tanke på den tilläggsinformation de kan ge om en boplats vid det som då var en sandstrand.
Det var fiskrika områden som var populära bland jägare och fiskare. Under stenålder, järnålder och bronsålder har det funnits människor här och Läppträsket hörde då till landets mest befolkade områden.
- Tyvärr har många av fynden försvunnit och förstörts på grund av byggande, ny bosättning och vägar. Man måste också komma ihåg att varje utgrävning också förstör platsen. Därför är myndigheterna försiktiga med att ge sitt tillstånd för det.