Den mås som ruvar uppe på Yle Västnylands tak studerades av forskare Markus Öst. Han berättade också om säsongens märkning av ådor som nu är avslutad.
Markus Öst, docent och specialforskare vid Forsknings- och utvecklingsinstitutet Aronia och kustlandsteamet följer noggrannt med fåglar.
Ejdrarna märkta
- Vi märkte sedvanliga 170 ådor som vi satte flaggor och färgringar på för att kunna följa dem. Vi ser hur de beter sig med sina ungar ute på sjön. Det är intressant att kunna följa med samma individs beteende över en längre tidsperiod.
Ejdrar som bildar barnträdgård och samarbetar runt ungarna kan vara släkt men är det inte alltid.
Efter att ungarna fötts söker sig hela kullen ner till sjön. Fåglarna bildar mindre grupper som sköter avkomman tillsammans men det finns också ensamförsörjare bland ådorna.
- Det som är bra med ådorna dvs ejderhonorna är att de litar väldigt mycket till sin kamouflagefärg och smälter väl in i vegetationen. Vi med våra vana ögon ser dem ändå lätt och närmar oss dem med fångstnät. Vi tar blodprov för att mäta stressnivån, vi väger fågeln och mäter huvudets storlek. Huvudets omkrets ger en fingervisning om hjärnans storlek.
Ejdern mår inte bra
På en Östersjö-skala mår ejderstammen för tillfället rätt dåligt. Ejdern hade en guldperiod mellan åren 1985 till 1995 men efter det har stammen mer än halverats.
- Den yttre skärgården är närmast tömd på ejdrar medan stammen är mera stabil inåt landet. Det är troligen havsörnen som gör att ejdrarna måste häcka i nya områden. Det är också intressant att följa med samröret mellan rovdjur och byte, konstaterar Markus Öst.
Fågelperspektiv på Yle
Fiskmåsen som ruvar på sina ägg i en stupränna utanför redaktionen studeras för tillfället noggrannt av både lekmän och yrkesfolk.
- Ungefär en månad sitter fiskmåsen där och ruvar. Honan och hanen turas om med uppgiften, berättar Öst, efter att ha riktat kikaren mot yle-taket.
Fåglar som häckar i oskyddad stadsmiljö är ett relativt nytt fenomen. För ungefär 30 år sedan började gråtrutar i Helsingfors att häcka på hustak och fismåsarna tog snabbt över samma beteende.
- På det här sättet är de ju skyddade från rovdjur på marknivå. De är bara de luftburna de måste se upp för. Platta tak som det här är idealiska, sluttande mer besvärliga och inte så poupulära bland måsarna.