Sjukhusen i Ekenäs klarar budgeten

Om det ekonomiska läget inte förändras under resten av året kommer Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS) med sjukhus i Ekenäs att klara av sin budget med glans. Efter fyra månader visar VNS i år ett överskott på 1,5 miljoner euro mot ett underskott på 0,9 miljoner euro ifjol.

Målet är ett nollresultat för i år och det ser ut att kunna bli verklighet om inget oförutsett inträffar. I höstas då budgeten för i år gjordes upp var farhågorna inom VNS stora för att budgeten var orealistisk.

Förvaltningsdirektör Gabriela Erroll säger att det finns två orsaker till det bättre resultatet. Dels har hela Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) höjt sina priser. Det betyder att kommunerna betalar mera för vården och det syns som bättre resultat i sjukvårdsområdenas kassor.

Den andra orsaken är att VNS har minskat på sina utgifter och effektiverat verksamheten. Bland annat ser materialkostnaderna, som skars ner ordentligt i budgeten för i år, att till och med underskrida det budgeterade. Här har VNS gått in för att mycket strikt beställa allt material från HNS gemensamma logistikenhet. Och det har sparat pengar.

Gabriela "Gabi" Erroll har orsak att se nöjd ut över sjukhusbudgeten. Bild: YLE/Malin Karlberg

Att VNS ifjol slog ihop avdelningar inom psykiatrin och sade upp personal syns också i lägre personalkostnader. Nu finns det kvar bara två avdelningar inom psykiatrin: en barn- och ungdomsavdelning samt en vuxenavdelning.

Kommunerna kanske får pengar tillbaka

Inga beslut har fattats om vad HNS kommer att göra med de extra pengar som finns på HNS konto vid årets slut. Just nu ser summan ut att landa på plus 28 miljoner euro då alla extra pengar från sjukvårdsområdena slås ihop.

Gabriela Erroll säger ändå att kutym har varit att HNS betalar tillbaka pengar till kommunerna. En del pengar kanske hålls kvar som ett boägg eller för att betala bort gamla underskott.

Eftersom det flyttar in mera människor i huvudstadsregionen ser inkomstutvecklingen särskilt bra ut för sjukhusen som ligger centralt inom HNS.

Men Erroll understryker också att läget för VNS nu är så bra att man inte längre avviker eller skiljer sig ekonomiskt från de övriga små sjukvårdsområdena inom HNS (Borgå, Hyvinge och Lojo sjukvårdsområden).

Hon höjer ändå ett varningens finger och säger att läget är rätt stramt och slutet av året naturligtvis kan bjuda på ekonomiska överraskningar.

Budgetutmaningar

Samtidigt som VNS noga följer med budgetutvecklingen i år är det igen dags att börja blicka framåt på nästa års budget.

HNS har satt som mål att fortsätta förbättra sin produktivitet. Målet för i nästa år är en förbättring på 1,5 procent, men för VNS är kravet bara 0,4 procent eftersom man redan har skurit ner en hel del i och med förändringarna inom den psykiatriska vården.

Målet för nästa år är också att göra ett resultat som landar på 0 euro - alltså att utgifter och inkomster står i balans.

På grund av en lagändring blir ambulanskostnaderna betydligt högre i nästa år än i år. För VNS betyder det att ambulansvården - den så kallade prehospitala akutsjukvården - kommer att kosta drygt 4 miljoner euro mot 2,2 miljoner euro i år.

Gabriela Erroll säger ändå att hon tror att den goda kostnadsutvecklingen i kombination med budgetdisciplin gör att VNS klarar av ett 0-resultat också i nästa år trots högre kostnader.

De flesta detaljer i budgeten klarnar först i höst då HNS cheföverläkare Markku Mäkijärvi blir klar med HNS uppdaterade strategi (Master Plan 2) för hur arbetsfördelningen mellan primärvården (vården på hälsovårdscentralerna) och den specialiserade sjukvården (vården på sjukhusen) ska se ut.

Nybygget på is

På investeringssidan är läget lugnt inom VNS i nästa år.

Eftersom Raseborgs stads planer på ett nybygge vid Västra Nylands sjukhus inte framskrider betyder det också att grundrenoveringen av jourpolikliniken får vänta.

Gabriela Erroll föreslår ändå att en liten summa pengar reserveras för arbetena i budgeten i nästa år ifall projektet ändå kräver en insats.

Budgetberedningen fortsätter på hösten.