Vanligtvis är samtalsämnen bestämda i förväg, men nu får veckans måndagssnackare Lena Selén från Degerby orda fritt direkt då sändningslampan börjar lysa.
- Just nu bekymrar den ytterligare nedskruvade psykiatrin i Ekenäs. Jag kommer ihåg när de första beskeden kom på 80-talet. Då förklarade man troskyldigt om hur allt blir bättre. Det är förstås klart, inte ska folk ligga alltför länge instängda på sjukhus heller.
Selén menar att om man skär ner på psykiatriska platser i sjukhus, så måste man satsa mera på det andra, det vill säga öppenvården.
- Det frågar jag mig, får ungdomar i dag som mår dåligt tillräckligt mycket hjälp? Någonstans måste det finnas en plats där man fångas upp i ett tidigt skede.
Hon betonar också vikten av att få service på eget modersmål.
- Jag brukar inte hojta så förfärligt mycket om vård på svenska, men när det gäller psykiatri så är språket faktiskt en del av vården. Det är bäddat för katastrof om man inte får tala sitt modersmål.
Högljudda fallskärmshopp
Den andra måndagssnackaren, Egon Blomqvist från Karis, har ännu inte lyckats få en syl i vädret, men han tar över då snacket går vidare till fallskärmshoppare i Täktom i Hangö. Nu vill man återuppliva verksamheten, men många vill inte ha oljudet tillbaka.
- Tänk om det sku ha varit ett sånt här liv om Billnäs bruk ännu på 50- och 60-talet när stånghammaren gick 24 timmar i dygnet. Hela byn skakade. Då sade de gamla smederna i bruket att det är mat åt barnen.
- Vi har ägnat oss åt att säga nej till det mesta. Och det är nog en märklig inställning i det här landet och framför allt i Västnyland. Det ska vara så förbaskat tyst hela tiden. Om vi ska ha det tyst här, så var ska alla arbetsplatser vara, frågar Selén.
- De som förespråken friden ska nog bo nära järnvägen, de bygger 50 meter från järnvägen, men sen blir det ett himmelens liv när husgrunden skakar. Men förbindelserna ska ändå vara på gångavstånd, säger Blomqvist.
- Människor bor också nära Helsingfors-Vanda flygplats, de överlever också, utvecklar Selén.
Annat högljutt, nu i Ingå
Där sätter måndagssnacket punkt för fallskärmshopp i Hangö och går vidare till ett annat känsligt ämne. Något som många klagar på är de planerade utvidgningarna av stenkrossverksamheten i Joddböle i Ingå.
- Det är ett faktum att Joddböle är planerat som industriområde. Till Joddböle går landets allra bästa farled. Varför ska vi inte få använda det, när det är planerat som ett industriområde. Skeptiker säger att stenkrossen inte skapar jobb åt de lokala, men sådant här ger alltid något jobb.
- Och så vill man ha fina vägar att köra på och bygga hus av det här gruset. Någonstans måste man ta det ifrån, säger Blomqvist.
- Det finns tydliga miljökrav på hur det ska gå till i en stenkrossverksamhet. Vi inbillar oss att vi ska ha en total tystnad i det här landet, men vi har inte råd med det. Genom åren har jag följt med argumenteringen mot stenkrossar, sällan ser man väderhäftiga inlägg. Jag har sett rena rama lögner. säger Selén.
Billnäs mot Singapore
Olli Muurainen fryser ner verksamheten i Billnäs bruk och ställer in siktet mot Singapore. Vad för känslor väcker det här?
- Den som vill satsa, låt den försöka. På ganska kort tid har han fått ganska mycket till stånd i bruket. Hotellen har åtminstone inte ljud, som stenkrossar har, säger Blomqvist.
- Jag tror han betett sig som en elefant i en porslinsbod, säger Selén, medan Blomqvist hävdar att man får vara lite framfusig och oförsiktig om man har en tjock plånbok.
- Den som vill satsa på företagande i Finland måste veta att byråkratin i det här landet är tung. Han kunde ha varit lite mera diplomatisk, inte skälla på journalister och småföretagare. Det var ju inte klokt att stämma Fiskars.
Blomqvist tror att det kan handla om en skrämseltaktik.
- Muurainen tänker att de kanske mjuknar upp senare.