Redan titeln på före detta Bromarvbons doktorsavhandling får en enkel journalist att tappa hakan. Fuzzy Ontology for Knowledge Mobilisation and Decision Support. Robin Wikström, endast 26 år gammal, gör ett tappert försök att förklara vad avhandlingen går ut på.
- Den handlar om att utnyttja oprecis data. Dagens system samlar in mer och mer information, men systemen är ofta begränsade till att behandla antingen nollor eller ettor, sådant som man konkret kan säga att är sant eller falskt.
Vanlig takt i början
Wikström, som blir ekonomie doktor på fredag (13.6), inledde sin akademiska karriär traditionsenligt efter gymnasiet och sin militärtjänstgöring. På hösten 2008 började han vid Åbo Akademi. Att få sin kandidatexamen brukar kräva ungefär tre, fyra år. Ännu vid kandidaten var Wikström inte exceptionell.
- Jag hade helt vanlig takt. Efter tre år blev jag kandidat år 2011.
Det är efter det här som Wikström börjar osa akademiskt testosteron. För de flesta tar det ytterligare två, tre år innan de kan titulera sig själva magistrar.
- I mitt fall gick det snabbare. Jag fick mitt magistersbetyg ett år efter kandidaten. Och doktor blev jag två år efter det, säger Wikström.
- Jag fortsatte med samma ämne, så litteraturen var bekant från tidigare. Och så har jag haft jättebra kolleger. Jag har inte suttit i en källare för mig själv, utan samarbetat, fortsätter han ödmjukt.
Hur är det möjligt?
- Det är en kombination av att kunna organisera, samla tankar och ha lätt för att skriva.
Många studerande klagar på stress och tajta tidtabeller. Kanske det beror på baksmällan, vem vet, men Wikström kör med en rätt så enkel princip.
- Om jag har ett uppdrag så gör jag det med det samma. Om jag ska skriva ett arbete, så skriver jag det nästan samma dag som jag får uppgiften. Då hopar det sig inte före en deadline. Jag kan tänka mig att det känns tungt om du lämnar tio arbeten till en vecka.
Inte ensam i en källare
Det finns säkert saker Wikström har missat medan han varit insjunken i studielitteratur, eller?
- Jag har inte levt studielivet fullt ut, men det var inte heller mitt mål. Men nog har jag hunnit med mina fester också. Jag har inte bara suttit inne framför datorn.
Även om disputationen är på fredagen den 13 juni så är Robin Wikström inte vidskeplig. Han är förberedd på professorernas frågor.
- Avhandlingen har genomgått flera internationella, oberoende granskningar och det här är i princip slutförhöret. En professor från Polen kommer att förhöra mig i ungefär två timmar.
Fri som en forskare
Wikström fortsätter forska vid Åbo Akademi åtminstone på hösten. Självständigheten en forskare har är något som han uppskattar.
- Jag gillar friheten. Jag väljer helt själv när jag jobbar. Vill jag jobba mitt i natten så gör jag det. Och så får jag studera det jag brinner för. Då är det helt okej att bara läsa om ämnet en hel dag.