Inrikesministeriet utreder hur sotningen kunde organiseras i framtiden. Ett alternativ är att helt släppa sotningen fri. Det förslaget får tummen ner från sotarna.
I största delen av landet sköts sotningen fortfarande av distriktssotare. Så är fallet också i västra Nylands räddningsverk. Systemet med en namngiven sotare på varje ort är gammalt och väletablerat.
Skeptiska sotare
Marcus Tverin är en av distriktssotarna i Västnyland. Han jobbar tillsammans med fyra andra sotare på ett stort område, som omfattar Ingå och största delen av det som tidigare var Ekenäs.
Omkring 70 procent av hans kunder är bofasta, resten sommargäster. Just nu fylls hans kalender av besök just hos sommargäster.
Tverin är skeptisk till en helt fri marknad för sotare. Visserligen är det redan i dag på fastighetsägarens ansvar att låta sota fastigheten, men Tverin tror att slarvet skulle öka.
- Fler fastigheter skulle säkert gå osotade. I längden skulle det leda till sämre brandsäkerhet.
Också sotarnas branschförbund är skeptiskt. I den enkät som inrikesministeriet låtit göra under berednigen av det nya lagförslaget säger en överväldigande majoritet av sotarna att det nuvarande systemet fungerar bäst.
Också på västra Nylands räddningsverk är man nöjd.
- Vi har inte diskuterat några andra alternativ på vårt område, säger tf. räddningschef Olli Pietikäinen.
Kraftig reglering
Sotning är en mycket reglerad bransch. Priserna slås fast av myndigheterna, och systemet med distriktssotare håller effektivt undan fria sotare. Det vanliga är dessutom att kontrakten med distriktssotarna görs tillsvidare, och nya upphandlingar görs bara då en sotare slutar eller går i pension.
Då nya upphandlingar har gjorts, har räddningsverken inte alltid följt upphandlingslagen, uppger man på inrikesministeriet. Sotarna kan inte konkurrera med pris, och då är det ofta tidigare erfarenhet som väger tyngst. Om en sotare har skött sig, får han ofta fortsätta eller ta över nya distrikt.
Positivt i östra Nyland
Att helt släppa sotningen fri verkar väcka mer farhågor än förhoppningar: sämre service, höjda priser, ökad brandfara och så vidare. Men i östra Nyland, där man släppte sotningen fri för ett par år sedan, har man motsatta erfarenheter. Kunderna är nöjdare än förr.
Sotaren Marcus Tverin har inget emot konkurrensen i sig, men han tror att ökad konkurrens skulle drabba lönsamheten, som redan nu är ganska dålig.
- Vi lever ur hand till mun som det är nu. Om flera aktörer ska in på marknaden, borde också områdena bli större. Annars går det inte ihop, säger han.