Verksamheten vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs kanske skärs ner ytterligare om vårdreformen fortskrider enligt planerna. Hufvudstadsbladet skriver i dag (17.7) att antalet sjukhus som erbjuder vård på kvällar och helger om några år kan minska från cirka 60 till cirka 30.
Istället koncentreras jourvården till de större centralsjukhusen och de fem universitetssjukhusen.
Tidningen har talat med medicinalråd Timo Keistinen på Social- och hälsovårdsministeriet och med SFP:s ordförande Carl Haglund, som har riktat hård kritik mot vårdreformen. Haglund säger till HBL att servicen kan bli sämre i åtminstone Borgå, Ekenäs och Jakobstad, men också på Vasa centralsjukhus.
Det betyder att både jourvården och undersökningar som datortomografi kan flytta till Helsingfors för Västra Nylands sjukhus del.
Kvar på de mindre sjukhusen blir vård dagtid, uppföljning av äldre patienter, konsultationer, läkemedelsbehandling och vissa enkla icke-brådskande operationer som utförs dagtid.
"Jour behövs i Västnyland"
Förvaltningsdirektör Gabriela Erroll vid Västra Nylands sjukvårdsområde säger att sjukhuset i Ekenäs redan nu rätt långt fungerar enligt de tankar som förs fram i tidningen.
– Vi har jour 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan, men vi opererar inte på nätterna. Det har vi inte gjort på väldigt länge.
Erroll säger ändå att om jouren och vården dygnet runt faller bort så betyder det betydligt sämre service för västnylänningarna.
– Det är viktigt för den västnyländska befolkningen att det finns ett ställe dit du kan komma dygnet runt alla dagar och där det finns personal som kan ta ställning till hur sjuk du är. Personalen kan sedan bedöma om du kan vänta till följande dag på vård eller om du måste skickas vidare. Det är ju ungefär så vi fungerar redan i dag.
Om jouren stänger förpassar det västnylänningarna i en ojämlik situation då avståndet till närmaste plats med service blir så mycket längre, säger Erroll.
Samma diskussioner har förts tidigare
Gabriela Erroll säger att frågan om jourverksamheten vid Västra Nylands sjukhus inte är ny. Den här typen av diskussioner, funderingar och spekulationer har funnits förut.
– Det handlar förstås om att optimera resursanvändningen.
Det är inom ramen av den stora vårdreformen de här tankarna nu lyfts fram. Den färska social- och hälsovårdsministern Laura Räty (Saml) säger att en centralisering är nödvändig. Bara så bli vårdreformen maximalt kostnadseffektiv, säger hon i en intervju till Aamulehti.
Förvaltningsdirektör Gabriela Erroll säger för sin del att hon inte är rädd för vårdreformen, men att hon inte vet vad den innebär.
– Är den en rent administrativ reform så kvittar det ju ur kommuninvånarnas synvinkel hur det blir. Det allra viktigaste är ju att det finns ett visst utbud basservice lokalt och nära.