Krigsveteranen Edgar Sinisalu, 89, är väldigt tacksam över den uppskattning Finland visat honom och hans kamrater. Sinisalu är en av deltagarna i en grupp veteraner som gästar Hangö som bäst.
Edgar Sinisalu från Tallinn ville inte kriga med tyskarna mot Sovjetunionen eftersom de estniska soldaterna som gick med i tyska armén tvingades kriga långt borta från den estniska fronten, till exempel i Ukraina.
- Jag ångrar inte att jag valde att fly från Estland och ansluta mig till finska armén, säger Sinisalu.
Han hade inga pengar att ta sig över finska viken, men hans före detta skol- och barndomskamrat jobbade ombord på en tysk bogserbåt.
- Min kamrat hade frågat mig en gång tidigare om jag vill till Finland och på kvällen den första januari1944 kom han till mig och sade att båten går om två timmar.
Edgar Sinisalu och hans två vänner gömde sig i koksförrådet den tyska bogserbåten Kilkenburg och kom lyckligt till Helsingfors. Där sökte de sig till järnvägsstationen och fick rådet att anmäla sig vid huvudstaben.
Stridsutbildning
De estniska ynglingarna fick underteckna ett papper där de försäkrade att de vill ansluta sig till finska armén.
Sedan fördes de till Jollas och efter tre dagar till roddstadion i Helsingfors. Efter tre veckor vid roddstadion fördes de unga männen till Jokela där de fick stanna en månad.
Efter en kort vistelse i Taavetti fördes männen med tåg till Jalkala på Karelska näset. Där hade redan infanteriregementet JR 200 grundats, regementet som bestod av frivilliga ester.
Männen fick stridsutbildning till slutet av maj.
Edgar Savisalus kompanichef på fonten var kapten Konttinen. Från fronten vid Viborg fördes infanteriregementet JR200 till Vuoksen.
Efter det började hemresan.
Till fronten igen, nu vid Dorpat
Hemma i Estland hamnade soldaterna till fronten vid Dorpat, där Edgar Sinisalu sårades. Han transporterades per tåg till Tallinn, där det var meningen att han skulle med båt föras till Paldiski.
Av olika orsaker missade Sinisalu avfärden, vilket var tur för honom, eftersom båten träffades av en torped och sjönk med fyratusen människor ombord. Så gott som alla drunknade.
Edgar Sinisalu var inte ombord och kan därför nu berätta sin historia.
KGB är Sinisalu på spåren
När kriget äntligen var slut kom det illa beryktade KGB, alltså den sovjetiska hemliga underrättelsetjänsten, snart Edgar Sinisalu på spåren.
KGB hade av finska myndigheterna fått namnen på de män som stridit mot Sovjetunionen i kriget. Sinisalu lyckades dock i sex års tid hålla sig undan för ryska underrättelsetjänsten.
Han säger att han blev varnad några gånger just innan KGB-agenterna skulle lägga vantarna på honom.
I sex års tid var Edgar Sinisalu en av metsavennad (på svenska skogsbröderna). Det var frågan om en motståndsrörelse som kämpade mot de sovjetiska ockupanterna i de baltiska länderna.
Efter sex år blev Edgar Sinisalu gripen av KGB, förrådd av samme man som hjälpte honom till Finland första gången i januari 1944.
Hård dom
Efter gripandet följde tuffa förhör och till slut dömdes Edgar Sinisalu bland annat för landsförräderi. Han fick en hård dom.
Småskrattande berättar Edgar Sinisalu att hans dom blev 58 år. Då Stalin dog benådades flera fångar i forna Sovjetunionen. Också Edgar fick lämna arbetslägret och kom efter många om och men hem till Tallinn där hans föräldrar fanns.
Tacksamhet
I dag känner Edgar stor tacksamhet över att Finland och finländarna visat så stor uppskattning till honom.
En gång om året deltar den nu 89 år gamla Edgar Sinisalu i rehabilitering i ett sjukhem för krigsveteraner i Åggelby i Helsingfors och ser tacksamt fram emot utflykten han och hans två estniska vänner nu bjuds på till Hangö, varifrån hemresan till Estland efter kriget gick.
Sedan hösten 1944 har Edgar inte varit till Hangö.
- Det var den nittonde augusti som vi lämnade Hangö. Marskalk Mannerheim tackade oss och båten for från Hangö på kvällen. Mot Paldiski och efter det till fronten, säger Sinisalu.
Pensionärsliv i Tallinn
I dag lever Edgar Sinisalu ett enkelt pensionärsliv i sin lilla bostad i Tallinn. Han reder sig ensam men han, liksom många av hans landsmän, är rädda för något han kallar Putinism.
- Det ser inte bra ut. Många säger att ryssarna inte vill ha de baltiska länderna men historien visar annat. Först tog han, alltså Putin, Georgien, nu Ukraina och efter det står Moldavien i turen och efter det Baltikum.
Han säger att Putin har kopierat mycket av sitt agerande från Hitler och Stalin.