Ett av dagens team inom projektet Havsmanualen åker ut från småbåtshamnen i Bromarv. Solen strålar, det är hett och vindstilla. Under två månaders tid ska fyra team utföra fältarbete, de ska filma havsbotten, ta prover och skriva ner allt de hittar längs alla stränder i Raseborg. De fokuserar på de grundare partierna, det vill säga allt som är under fyra meter djupt.
Raseborgs miljövårdschef Gustav Munsterhjelm rattar båten idag och Rickard Munsterhjelm utför tester och filmar. Havsmanualen är sannolikt den största kommunala havsvattenundersökningen som genomförts i både Finland och Sverige. Projektet är tvåårigt och målsättningen är att få renare vatten. Det ska ske genom att gruppen, efter att ha samlat in all tillgänglig information, går igenom materialet och sammanställer det så att alla som vill kan få en skötselplan eller rekommendationer om hur just ett visst område ska skötas.
- Det är länge sedan jag sysslat med vattenbiologi i och med att jag har varit lärare ett antal år. Så jag hoppade med två veckor för att se hur det är och lära sig nya saker, säger Richard Munsterhjelm som dagen till ära mäter siktdjup, för ner en specialtillverkad kamera fast i ett band i havsdjupet, filmar och krattar upp växter från bottnen med något som liknar en gammal tv-antenn. Allt det här för att sedan anteckna alla latinska namn på växterna och latituder och longituder noggrant.
Vem som helst kan då allt är färdigt sedan se filmerna från havsbotten. Till exempel går det att se hur det ser ut på botten i grannens havsvik eller vilka växter som växer i havet utanför svärmors stuga. Viktig information man får är kanske om havsbotten är död eller mår bra och genom projektet få sedan svärmor goda råd om hur just hon ska göra för att få vattnet renare och att må bättre.
- Under den korta tid vi jobbat har vi hunnit möta både bekymmersamma saker och bra saker. Det som bekymrar i år är att det varit väldigt mycket blågröna alger, hela vattenmassan utanför Bromarv har varit full. Rent deprimerande att se. Det andra är den väldiga mängden trådalger som flyter omkring längs bottnarna till exempel på Padva uddes västsida. Det har funnits bottnar med en fullständig madrass av trådalger. De är illa, när de dör sjunker de till bottnen, så förbrukas syre när de bryts ner och ut kommer näringsämnen - igen. Jag tycker läget är allvarligt, säger Gustav Munsterhjelm.
Det finns ljusglimtar också trots att det är dystert på sina håll.
- Vi har hittat väldigt fina miljöer, till exempel i Snappertuna, det här med tanke på fiskproduktion till exempel. Det är glädjande, områden med klart och fint vatten. Det är nog kransalgerna som skapar den genom att ta all sin näring från vattnet, de putsar vattnet. De är mycket välkomna.
Finansieringen för Havsmanualen härstammar från Bergsrådinnan Sofie von Julins stiftelse som beviljat totalt 200 000 euro för projektet. Novia är en viktig samarbetspart. Övriga samarbetspartners är Nylands NTM-central, Forststyrelsen, Tvärminne zoologiska station och Vilt- och Fiskeriforskningsinstitutet.
Havsmanualens fältteam på uppdrag i Bromarv
