Visste du att det finns platser som kallas Skitkulla, Skituholmen och Rompbackan i Västnyland? Tipsen på lokala namn på olika platser var många under tisdagens dialektsändning med Lars Malmberg från Ingå och Karisbon Johan Lönnberg.
Karis kallas ibland för Kråkstan, men Kråkstan kan också vara Hangö Norra, informerade en uppmärksam lyssnare.
I Pojo, strax utanför kyrkbyn, finns en plats som kallas Skitkulla. Platsen har troligen fått sitt namn från den tiden då det ännu inte fanns en toalett vid kyrkan. När kyrkobesökarna kom till kyrkan och var tvungna att gå på toaletten så begav de sig till Skitkulla.
Johan Lönnberg vet att liknande namn på platser finns också i skärgården.
- Skituholmen finns på många ställen i närheten av kyrkor, säger han.
Många namn på stränder
I Pojo finns också Flemingsbackan som också kan kallas Rompbackan. I Sannäs i Karis finns Dånabackan.
En lyssnare ringde in om lokala namn på stränderna i Täktom. Där finns det bland annat Kattromppon, Vedagrunne och Ryssholmen.
Markus från Ekenäs ringde in om Växärsfjärden sydväst om Strömsö i Ekenäs skärgård. Fjärden kallas i folkmun för Brottarn. Fjärden är grund, vågorna är korta, höga och allmänt besvärliga.
- Roten kommer från ordet bryta, vågorna bryts när det är grunt, tror Lars Malmberg.
Kråka blev Kråkas
Men det är inte bara holmar, stränder och backar som fått olika oofficiella namn. Gårdar har fått namn, ofta på grund av sin husbonde, som fortfarande lever kvar.
- En gård i Ingå heter Kråkas och ordet kommer från kråka som använts för husbonden där, berättar Malmberg och tillägger att man under den fornnordiska tiden gav mycket sådana namn, som exempel Harald Blåtand.
- Det finns två gårdar i Ingå som heter Skallas, kommer det kanske från skallig, funderar Lars Malmberg.
I Porkala i Kyrkslätt vid gränsen till Sjundeå finns en gård som heter Skeppars, troligen har ägaren varit skeppare, tipsar en lyssnare.
Många platser har också fått nya namn med tiden. Ett exempel är Jakolevsbackan i Karis som senare blev Takolandersbackan.
Speciella saker i västnyländskan
I Västnyland har man ett speciellt sätt för att uppmana folk att göra något. Man säger skrikin! Drickin! Komin! istället för att säga skrik! Drick! Kom!
- I dagens svenska säger man skrik men i fornsvenskan sa man skrikin, berättar Lars Malmberg som forskar i det västnyländska språket.
Bussen istället för buss
En person som pratar västnyländska formar ofta satser annorlunda än andra svenskspråkiga.
- Vi kommer med Berglunds bussen, när det på svenska heter Berglunds buss, förklarar Malmberg som också vet att pratar liknande i norra Sverige.
En annan sak som är specifik för västnyländskan är att man är och gör någonting. Är man och handlar betyder det att personen handlar just nu.
- Det verkar som om det är ganska unikt för västnyländska. Däremot finns det lite liknande former på Färöarna, vet Malmberg.