I Hangö förbereder man sig för att kunna ge mera stöd åt de närmare hundra som fortfarande är arbetslösa efter att stålverket FN-steel gick i konkurs för två år sedan. Men staden kan bara erbjuda rehabiliterande sysselsättning åt ett tjugotal.
Den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen har vid det här laget tagit slut för många av dem som blev av med jobbet i och med konkursen och det betyder att många har betydligt mindre pengar att leva på.
Ulf Lindström (SDP), som är ordförande för grundtrygghetsnämnden, säger att man måste beakta det här i budgetförslaget som görs upp under hösten.
- Det är ett stort dilemma och man kan anta det är en massa mänskor som kommer att behöva utkomststöd, säger han.
Enligt honom syns effekterna ännu inte, men han befarar att staden kommer att få se dem inom kort.
- Det här måste beaktas i budgeten som görs upp i höst, slår han fast.
Ökad börda för staden
Elisabeth Kajander, som är grundtrygghetsdirektör i Hangö, säger att det handlar om närmare hundra personer som har haft jobb på FN-steel och som nu får betydligt lägre arbetslöshetsersättning.
- Det är en stor grupp och det är klart att det kommer att öka bördan och det är självklart att det belastar en liten stad där vi har begränsade möjligheter att erbjuda olika alternativ.
Morot åt företagare
Enligt Kajander är det realistiskt att räkna med att totalt ett tjugotal arbetslösa kan erbjudas rehabiliterande sysselsättning i Hangö. För de övriga får staden försöka hitta på andra lösningar, säger hon.
Det här dilemmat förstås ingen nyhet eller överraskning och staden har försökt förbereda sig inför den här situationen.
- Vi går igenom alla avtal med den tredje sektorns aktörer som ordnar rehabiliterande sysselsättning och vi har också ökat stadens egen sysselsättning. Staden kan ju inte hjälpa genom att skapa arbeten, men vi kan sysselsätta arbetslösa i rehabiliterande syfte.
Enligt henne måste staden diskutera med företagare i staden för att försöka skapa arbetstillfällen åt så många som möjligt.
- I Lojo har man till exempel gett en liten morotspeng åt företagarna för att få ut de arbetslösa på arbetsplatserna, säger hon.
Ökat tryck på psykiatriska tjänster
Elisabeth Kajander är speciellt orolig för hur de som är långtidsarbetslösa mår, både fysiskt och psykiskt. Därför anser hon att den rehabiliterande sysselsättningen är speciellt viktig, så att så få som möjligt känner sig ensamma och onyttiga.
- Samtidigt är det viktigt att sysselsättningen känns meningsfull, säger hon.
I år har antalet patienter som har uppsökt psykiatrisk sjukskötare i Hangö ökat med 20 procent det första halvåret jämfört med förra året. Grundtrygghetsnämnden beslöt på sitt möte i torsdags att den ena psykiatriska sjukskötaren får fortsätta arbeta 80 procent i stället för halvtid för att underlätta situationen. Staden har också nyss anställt en till psykiatrisk sjukskötare.
Enligt Kajander finns ett klart samband mellan behovet av psykisk vård och arbetslöshetssituationen.
- Därför är det viktigt att vi försöker sköta de här sakerna i egen regi, så att problemen inte rinner över till specialsjukvården, understryker hon. I så fall blir det betydligt dyrare.
Satsning på förebyggande utkomststöd
Elisabeth Kajander förutspår också att trycket på utkomststödet kommer att öka. Enligt henne finns det i alla fall en liten reserv när det gäller utkomststödet Hangö eftersom alla resurser inte är utnyttjade för tillfället.
Hon hoppas också att man kan börja använda sig av det förebyggande utkomststödet i högre grad, så att nödsituationer kan avhjälpas snabbare och lättare än tidigare,
- Det är en sak som vi ska satsa på. Vi kommer att gå igenom kriterierna och fundera på hur vi kan stöda mänskan i vardagen genom de här stödformerna.