Det är inte en självklarhet att få tala svenska när man ringer till nödcentralen. Carina Enberg från blev betjänad enbart på finska både på nödcentralen i Åbo och i Kervo.
Först kopplades hon till fel nödcentral i Åbo, där hon enbart blev betjänad på finska. Då hon kopplades till rätt nödcentral i Kervo var hon återigen tvungen att tala finska.
- När jag kom hem och berättade det här för min nioåriga son, så frågade han vad han skulle göra om han var tvungen att ringa nödcentralen, eftersom han bara kan svenska, säger Enberg.
- Det är många i den här landsändan som enbart talar svenska eller bara lite finska och de måste få betjäning på sitt modersmål.
Borde inte hända
Enligt honom är skiftena på nödcentralen uppbyggda så att det alltid ska finnas personal som kan svenska på plats, men visst kan det hända att de inte finns tillgängliga just då någon ringer.
- Alla kan inte svenska varken på nödcentralen i Åbo eller i Kervo och det kan vara att de som kunde svenska var upptagna eller hade en paus då det här hände. Det borde inte vara så, men det kan hända, säger han.
Alltid möjligt att lokalisera samtalet
Enligt honom är det i alla fall alltid möjligt att på något sätt lokalisera varifrån den som är i nöd ringer, säger han. Man kan exempelvis använda sig av andra nödcentraler, till exempel den i Vasa, om det uppstår problem med förståelsen. Och i värsta fall måste man lokalisera samtalet via telefonoperatören.
Orsaken till att Carina Enberg kopplades till Åbo var att hon befann sig så nära det område som hör till Åbo nödcentral. Det här händer ibland och i de fallen kopplas samtalet helt enkelt vidare till rätt nödcentral, förklarar Vesa Seppä.
Ingen har skadats
Det här tar förstås tid i anspråk och om man dessutom måste vänta på någon som kan svenska på nödcentralen så dröjer det ännu längre. Men Vesa Seppä menar att det här inte förorsakar direkta farosituationer.
- Jag har inte hört om att någon skulle ha blivit skadad av det här. Vi talar om en fördröjning på några sekunder, säger han.
Enligt Seppä är det ett större problem om det inte finns resurser att sända hjälp, att alla ambulanser till exempel är upptagna. Det skapar en större farosituation, anser han.
Flera tvåspråkiga behövs
Även om Vesa Seppä menar att också de svenskspråkiga får en tillräckligt bra service, så medger han att det kunde finnas flera som kan svenska bland personalen på nödcentralen.
- Antalet tvåspråkiga personer kunde vara flera på nödcentralen, säger han.