Köns- och åldersfördelningen i älgstammen ser bättre ut i Västnyland än på många andra ställen i Finland. Klöv 2020 är ett projekt som redan nu visar goda resultat.
- Vi jobbar med strukturen i hjortdjursbeståndet. I stora delar av Finland har älgstammen en snedvriden struktur. Till exempel finns det alltför få fullvuxna älgtjurar. Det finns en snäv köns- och åldersfördelning, därför behövs det här, säger Mikael Wikström från Finlands viltcentral. 
Ensam är inte stark
Vitsvanshjortar och älgar rör sig på ett stort område, ett område med flera markägare. Klövdjursstammen borde därför ses som en större helhet.
- Vi försöker få med många markägare och jägare i och med att djuren rör sig över stora arealer.
En markägare eller ett jaktlag kan inte göra så mycket. Därför behöver vi ett samarbete.
Bättre med naturligt
Finland har gått in för att dela in landet i olika älgförvaltningsområden. Inom varje område sätter man upp mål och principer för hur klövdjursstammarna ska skötas.
- Vi har redan uppnått goda resultat. Könsfördelningen börjar styras till det naturliga, det finns alltså ungefär lika mycket honor och hanar. Det här påverkar i sin tur brunstbeteendet som blir mera naturligt, vilket leder till en bra produktivitet.
Wikström berättar stolt om Västnyland och kallar området för pionjär.
- I Västnyland har vi jobbat med ett tillräckligt stort område, ett område som motsvarar ytan som behövs för att kunna förvalta ett eget älgbestånd. Det är som en pilot för hur man kan göra i resten av landet.
Också älgvänlig gård
Wikström nämner Koskis gård, Finlands miljövänligaste gård, som ett mycket bra exempel på hur man borde agera när det gäller skötsel av vilt.
- I skogsbruket talar man om betestryck och skador på tallplanteringar. Genom att skapa mycket foder av sådant som älgar helst äter, till exempel rönn, asp och sälg så kan man minska betestrycket på tallplanteringar. Det gör man på Koskis gård.
Läs mera om projeket i tidningen Jägaren från år 2012.