I Raseborg ska eleverna börja läsa det andra inhemska språket från årskurs ett om två år. Men i Ingå har det här funnits sedan början av 1990-talet. Ingåföräldern Susanna Portman-Sandström tror att barnen lär sig obemärkt via leken.
I Kyrkfjärdens skola i Ingå är det lekfinska en gång i veckan i årskurserna ett och två. Barnen läser och skriver inte, utan de lär sig genom lek och sång.
Ingåföräldern Susanna Portman-Sandström säger att leksvenskan har betytt väldigt mycket för familjen som är enspråkigt svensk.
- Jag tror att barnen lär sig kanske så där obemärkt via leken.
Bra grund
Det är en jättebra grund för vad som komma skall, säger hon.
Jenni Kainulainen är Ingåbo med fyra barn i en enspråkigt finsk familj. Hon är också med i styrelsen för föräldraföreningen i Merituulen koulu.
Hon har bara gott att säga om leksvenska både i förskolan och i ettan och tvåan. Det är viktigt att hennes barn i en tvåspråkig kommun kan umgås med barn som talar svenska, till exempel i hobbyn.
Ger positiv inställning
Leksvenskan leder till att barnen blir positivt inställda till svenska språket, säger hon.
- Det blir så naturligt att lära sig då det sker genom att barnen leker och sjunger, jämfört med om barnen inte alls har finska och sedan i trean eller fyran skulle svenskan kunna kännas som ett tvång.
Språkmuren blir dessutom lägre i och med att finska och svenska elever emellanåt på skoltid gör saker tillsammans, anser Kainulainen.