Karis-Billnäs samskola fyller 100 år på hösten. Det firas med pompa och ståt lördagen den 4 oktober i Katarinaskolan. Yle Västnyland tjuvstartade och firade med tre studenter från skolan. Årsklasserna 1958, 1982 och 2002 var representerade i studion.
Kaj Kunnas, student år 1982, blickar tillbaka och minns tiden vid Karis-Billnäs gymnasium som en rolig tid. Han har goda minnen av flera lärare.
- Vi hade hela tiden en liten show på gång. Och lärarna var roliga. Jag minns historieläraren Lasse Back och franskaläraren Marika Nöjd. Och gymnastikläraren Ykä Pärnänen glömmer man inte.
Bengt-Göran Lindqvist, student år 1958, har också goda minnen från sin tid i Karis-Billnäs samskola på 50-talet.
- Det var ingen spännarskola. Man satsade mera på att ha bredd än att ha toppar. Jag är själv imponerad av att jag läste så många ämnen i samskolan. Mina ämnen var matematik och fysik, men det fanns också psykologi, filosofi och språk. Det är ämnen jag haft väldigt mycket nytta av i mitt liv. 
Sportredaktören från Karis inflikar med ett inslag i den politiska debatten om obligatoriska ämnen i skolan.
- Ämnen ska inte vara frivilliga. Inte vet man som barn eller ung vad man kommer att behöva i framtiden. Det kan vara matematik, gymnastik eller musik.
Bengt-Göran fortsätter med att räkna upp positiva sidor med skolan han gick i.
- Det som var bra i Karis-Billnäs samskola var att man poängterade att det inte finns självklara sanningar. Man skulle ifrågasätta för att sen kanske hitta nya vägar, säger Bengt-Göran.
Samskolan viktig folkbildare
Att Karis hade en folkbildare i samskolan är en stor sak, något Bengt-Göran gärna påpekar.
- När det gäller insikter och möjligheter att skaffa sig kunskap på 50-talet var samskolan viktig. Det var inte alls en självklarhet att man fortsatte efter folkskolan, men lärarna i Karis-Billnäs samskola var så engagerade att de drog folk till skolan. Jag tror många som inte annars skulle ha gått någon skola gjorde det ändå.
En av de personerna Bengt-Göran nämner är John Gardberg, rektor för skolan år 1929-1963.
- Han var en mycket anspråkslös man, men han hade en massa kunskap som man först senare som fullvuxen insåg att värdesätta. Han var en nestor i skolans utveckling.
Bränder förstörde
Karis-Billnäs samskola fortsätter sin verksamhet efter 100 år, men det betyder inte att skolan undvikit utmaningar. Samskolan har brunnit ner, inte bara en gång, utan två gånger. Det här skedde dessutom i det krigsdrabbade Finland.
- 1918 brann skolbyggnaden första gången, lite efter att inbördeskriget hade stagnerat. Men man byggde fort en ny skola. Men det räckte inte till med det, utan mitt under andra världskriget år 1941 brann skolan igen. Samskolan har haft ett hårt öde, men lärarnas och speciellt dåvarande rektor John Gardbergs satsningar har varit viktiga. Hur var det möjligt att bygga en ny skola på några månader? Jag baxnade när jag hörde om det.
Kaj känner sig ödmjuk inför Bengt-Görans berättelser från en tuffare tid.
- Mitt liv har varit så lätt jämfört med det där. Skolan har varit gratis, skolan har inte brunnit upp. Jag har inte upplevt ett enda krig. Jag har bara seglat på framgångsvågen som Finland hade på 70- och 80-talet. Det känns väldigt privilegierat.
Stor inte alltid stark
Den här hösten firar alltså Karis-Billnäs samskola 100 år, men hur ser det ut i framtiden? Finns skolan längre eller har man slagit ihop de svenskspråkiga gymnasierna i Västnyland?
- Månne vi inte går mot större helheter, men för identitetens skull är det bättre med små enheter. Det är roligt att säga att jag är student från Karis-Billnäs gymnasium. Hur roligt är det om det blir ett enda svenskspråkigt gymnasium i södra Finland, frågar sig Kaj Kunnas.
- Jag tror överhuvudtaget inte på det med stora enheter som man kopierar från industrin är något att bygga på när det gäller kunskap eller hälsovård. Större är inte alltid effektivare, andan i mindre enheter är den att man vill jobba, säger Bengt-Göran.
Polonäs och vigt munläder
Avslutningsvis finns det några detaljer värda att kolla upp. Hur var det med skoluniformen i Karis-Billnäs samskola på 50-talet?
- Det fanns ingen, bara skolmössor med märken, men annars bestod uniformen av breda eller smala byxor, säger Lindqvist.
I dag är Kaj Kunnas känd som en talför sportredaktör vars munläder sällan vilar. Tydligen var han lika ivrig i KBG.
- Lärarna fick nog ha lång stubin med mig. Jag tyckte om att klura till det på timmarna. Jag var nog spjuver redan då. Jag har blivit utkörd från finskalektionen då jag översatte jordgubbe till ”maaherra”, skrattar Kunnas.
Förutom att Kunnas är sportredaktör är han även en dansare i dag. Hur var det i gymnasiet, löpte polonäsen redan då?
- Jo, den löpte. Vi hade roligt på jul- och våravslutningar. Jag var till och med Tarzan en gång, en lättklädd sådan.
Redaktören blev student från Karis-Billnäs gymnasium år 2002.