I en insändare i torsdagens Hufvudstadsbladet kritiserar litteraturvetaren och författaren Merete Mazzarella konstsamfundets vd Kaj Gustaf Bergh i hårda ordalag.
- Bergh har tydligen inte ännu, under alla dessa år som högsta chef för KSF Media, brytt sig om att sätta sig in i vad journalister gör, för han skriver att "de är personer som sovrar bland allt det som sker och levererar ett sammandrag". Vad han egentligen vill ha sagt är att journalister inte behövs, säger Mazzarella till Yle Nyheter.
Tycker Bergh att journalister inte behövs? Så lyder rubriken på Merete Mazzarellas insändare i HBL. Insändaren hänvisar till konstsamfundets vd Kaj Gustaf Berghs ledare i Konstsamfundets årsbok Konstsam, där han diskuterar journalistiken.
Mazzarella kritiserar Bergh bland annat för hans åsikt om att myndigheter ständigt strävar till att manipulera medborgarna. I ledaren ger Bergh dagens Ryssland som exempel och går direkt över till att beklaga den obligatoriska Yleskatten.
- Egentligen så jämställer Bergh Finlands riksdag med Putin. I båda fallen är det fråga om manipulation. Det är ju möjligt att han bara skriver oerhört illa och egentligen inte kan skriva, men det här blir ju kopplingen, säger Mazzarella.
Konstsamfundets agenda ifrågasätts
Mazzarella anser att Berghs formuleringar är oroväckande. I ledaren presenterar han den renodlade marknadsekonomin, vilket är betänkligt med tanke på att Bergh är vd för en stiftelse som ska tjäna allmännyttan.
Mazzarella frågar sig om man ska tolka ledaren som ett program för Konstsamfundet i framtiden.
- Det vore väl viktigt att alla som har inflytande i Konstsamfundet ville ta ställning till frågan om det här verkligen är Konstsamfundets program, säger Mazzarella.
Enligt Mazzarella finns det heller ingenting i Berghs ledare som skulle antyda att finlandssvenskhet som sådant är intressant, viktigt eller någonting som Bergh skulle bry sig om.
Bergh: Jag tycker att journalister är jätteviktiga
Kaj-Gustaf Bergh avfärdar Maazzarellas mothugg som ett missförstånd och tycker att klandret är plockad helt ur sitt sammanhang.
- Mazzarella tycks vara tankeläsare också vid sidan om allt annat, för hon tolkar ju vad jag tänker bättre än jag själv. Jag tycker att journalister är jätteviktiga och att de behövs så jag vet inte varifrån hon har fått sina idéer, säger Bergh.
Enligt Bergh var ledarens syfte att visa den markanta förändring som mediefältet genomgår. Förut kunde högre instanser bestämma vad konsumenten skulle få höra och läsa. I dag sker mediekonsumtionen däremot på konsumentens premisser.
Bergh förnekar paralleller med Putins propagandamaskineri
Att Bergh i sin ledare skulle dra paralleller mellan Putins propagandamaskineri och public service i Finland är någonting han själv förnekar.
- Det stämmer inte. Jag konstaterar ju bara fakta. Också de finska politikerna vill gärna ha en egen kanal som finansieras av staten. Om man har något som finansieras med allmänna medel och kontrolleras av politiker, så är det väl något som politiker vill ha. Annars skulle de väl inte finansiera det, säger Bergh.
- En stor utmaning för medierna i dag är därför att konsumenten inte nödvändigtvis vill ta till sig det innehåll som produceras.
"Det är ju inte mitt fel"
Själv är Bergh av den åsikten att public service behövs i Finland.
Men eftersom konsumenterna inte längre frivilligt vill betala för innehållet, minskar också medieinkomsterna kraftigt.
- Om man vill ha en sådan här Yle-funktion så måste man tydligen ha en skatt. Jag bara konstaterar vad som håller på att ske i samhället. Det är ju inte mitt fel, säger Bergh.
Så här skriver Kaj-Gustaf Bergh i Konstsam under rubriken Media i förvandling:
För en generation som vuxit upp med statligt monopol på tv och radio, och med en press präglad av självcensur är dagens värld en verklig välsignelse.
Klart att myndigheter och beslutsfattare ständigt strävar till att styra den information som medborgarna erhåller. Det som sker i dagens Ryssland är ett utmärkt exempel på hur man genom att kontrollera informationen kan kontrollera opinionen. Även riksdagens beslut att stöda Yle genom en obligatorisk avgift oberoende av om man utnyttjar bolagets tjänster visar på samma behov hos beslutsfattare.
Det är tidningen som avgör vilka journalister som producerar innehåll för läsarens räkning. Ser framtiden ut så eller är det läsaren själv som väljer vilka innehållsproducenter han vill följa.
Därför är det fantastiskt att allt fler lär sig att leta efter information från så många källor som möjligt. Kostnaden för en enskild individ att sprida sina åsikter är idag försumbar. Medborgarna är inte längre beroende av redaktörens beslut att ta in en insändare eller att låta bli. Intressanta inlägg kan spridas till miljoner läsare på mycket kort tid.
Var finns då utrymmet för gårdagens media? Kända varumärken kämpar för sin existens och rätt att framföra sin version av det som sker. Hur länge finns behovet kvar att någon för min räkning sovrar bland allt det som sker och levererar ett sammandrag? Den enskilda journalisten producerar sådant innehåll som journalisten försöker anpassa till tidningens linje. Det är tidningen som avgör vilka journalister som producerar innehåll för läsarens räkning. Ser framtiden ut så eller är det läsaren själv som väljer vilka innehållsproducenter han vill följa.
Framgången för många moderna informationsdistributörer baserar sig på ett koncept där läsarna själva väljer vilken innehållsproducent man dagligen väljer att läsa, lyssna eller se på.
På många håll i världen kämpar beslutsfattare mot denna nya trend som möjliggör det för medborgarna att erhålla en annan sanning än den som makthavarna vill leverera. Låt oss hoppas att det även i vårt land någon dag blir möjligt att frivilligt få välja om man önskar betala för denna information.
Läs också:
Oro för framtiden vid KSF