Social- och hälsovårdstjänsterna i Raseborg får dåligt betyg i webbenkäten som kartlägger invånarnas hälsa och välmående i hemkommunen. Bara var tionde har förtroende för den kommunala verksamheten.
Det är främst kvinnor i åldern 35-65 år som har svarat på frågorna, få arbetslösa och sammanlagt ungefär 200 personer.
Hela 82 procent av de som svarade i Raseborg litar inte på att staden lyssnar till deras åsikter när det gäller utvecklingen av kommunala tjänster. Det här är 20 procentenheter fler missnöjda än i andra kommuner enkäten berörde, det vill säga Sjundeå, Lojo, Mäntsälä, Nurmijärvi och Borgnäs.
Social- och hälsovården haltar
När det gäller hälsovårdstjänster är Sjundeåborna nöjdast medan raseborgarna är de mest missnöjda. I enkäten upplevs i synnerhet allmänläkarservicen fungera dåligt, det tycker hela 40 procent. Också hälsocentralernas jour får sämst betyg av alla kommuner. Speciellt svårt är det att få ett besök hos vårdpersonal inom rimlig tid.
De aktuella åsikterna presenteras i jämförelse med svaren från en tidigare enkät som gjordes 2010. Jämförelsen visar att mycket uppfattas ha blivit sämre efter att staden Raseborg blev till. Det är nu svårare att ta sig till vårdinrättningar och avstånden uppfattas som besvärliga.
Äldre har det bra
Sven Sundström och Gunnar Klingstedt är pensionärer och återinflyttade raseborgare. De får den service de behöver och har inte saknat nånting.
Om förhållandena har förändrats före och efter kommunfusionen är svårt att säga, menar Sundström.
- Ekenäs är en bra stad att bo i, det är därför vi har flyttat hit. Jag tycker att man har möjlighet att påverka och säga sin åsikt. Jag har ju dock varit i den lyckliga situationen att jag inte har behövt så mycket vård ännu men det kan ju förändras.
Gunnar Klingstedt har erfarenhet av rappt och bra bemötande då han behövde vårdas för borrelios.
- Jag har inte haft behov av att föra en dialog med de som bestämmer så jag har varken positiva eller negativa erfarenheter av det.
Webbenkäten som utfördes i mars i år har utformats av Socialkompetens som arbetar med utveckling inom den sociala sektorn. Enkäten var frivillig och kunde besvaras på webben. 60 procent av deltagarna var svenskspråkiga.
De som svarat på enkäten anser att det finns en del att göra inom socialvården i Raseborg. De upplever stora brister i servicen vad gäller tillgänglighet, rådgivning och information. Arbetet inom barnskyddet och äldrevården kunde också förbättras och närståendevårdare borde få mera stöd.
Bo kvar eller flytta?
Raseborgarna är rätt nöjda med sina boendeförhållanden där tryggheten och närheten till naturen spelar in. Men i enkäten trivs man ändå dåligt med att bo i just den här staden: 35 procent har kruxat i "illa" medan medeltalet i andra kommuner ligger runt 10 procent. Det är också härifrån man helst vill flytta och den impulsen har vuxit, jämfört med hur man kände för fyra år sedan.
Ungdomsarbetet får positiva poäng och biblioteksservicen uppfattas också som tillfredsställande trots nedskärningar på många håll.
Men det är bara var tionde som har förtroende för den kommunala verksamheten jämfört med var femte i andra kommuner.