Det är viktigt att ta enkätsvar på allvar men eftersom respondenterna är så få går det inte att dra slutsatser utgående från just de här enkätsvaren. Det är Camilla Grundströms (SDP) kommentar till en enkätundersökning där en stor del av respondenterna menar att de inte litar på den kommunala verksamheten i Raseborg.
Yle Västnyland berättade den 20 oktober om en webbenkät som visar att bara var tionde raseborgare har förtroende för den kommunala servicen på orten. Hela 82 procent av respondenterna från Raseborg meddelar att de inte litar på att staden lyssnar till deras åsikter när staden utvecklar kommunala tjänster. När det gäller hälsovårdstjänster är raseborgarna också de mest missnöjda av de sex kommuner som var med i undersökningen.
Staden har fått andra svar
Camilla Grundström (SDP) som är viceordförande i stadsstyrelsen är kritisk till själva enkäten och påpekar att staden själv har fått andra svar i sina egna utvärderingar.
– Det är viktigt att man utvärderar. Men jag är kritisk till att antalet respondenter är så litet. Konverterar man det här till riktiga siffror är det bara åtta personer per 1000 invånare som har kommit till tals. Man kan inte dra slutsatser utgående från det här. Staden utvärderar också sin egen verksamhet och de utvärderingarna visar kanske lite andra uppgifter.
Stadsstyrelseordföranden Anders Walls(SFP) menar att man kunde plocka ut områden som Raseborgs stad också har utvärderat och jämföra utvärderingarna sinsemellan.
– Med en jämförelse kan man få en bild av var det behövs mer insatser. Det är säkert så att det finns flera orsaker till missnöje. Man kan inte plocka ut en viss orsak till att det finns missnöje på ett visst område. Människor har olika uppgifter om den service staden ger.
Kommunfusionen kan spela roll…
Tillit är något politikerna strävar efter men man måste vara realist och inse att det är en omöjlig uppgift att få alla nöjda understryker Grundström.
– Det som skulle intressera mig i sådana här undersökningar är att det också finns skillnader mellan de olika stadsdelarna. Särskilt i och med att social- och hälsovårdsfrågorna får ett dåligt betyg kan det kanske finnas en förklaring till det här. Vi vet hurdan vår historia har sett ut. Det här kan vara efterdyningar av en kommunsammanslagning. Vi vet hur de här hälsovårdstjänsterna till exempel har varit organiserade i Pojo .
Inom hälsovårdsområdet har det gjorts enkätundersökningar en längre tid och där har det redan hänt en hel del förändringar säger Walls.
– Till exempel i Karis har man börjat sköta hälsovården i egen regi. Förändringar leder ofta till bekymmer. Det tar en tid innan man hittar de rätta arbetssätten.