Forskningen om kemikaliernas och medicinernas påverkan i Finska viken står stilla. För ändamålet har inte beviljats forskningsmedel, vilket oroar professor Leif Kronberg vid Åbo Akademi. Han föreläste på ett seminarium i Tvärminne zoologiska station i Hangö igår (29.10).
Professor Leif Kronberg säger att forskarna inte vet hur mycket brukskemikalier och mediciner vattnet i den västnyländska skärgården och Finska viken egentligen innehåller. Det är också oklart hur stor fara dessa utgör för livet i havet.
- Vi vet att dessa kemikalier rinner ut i havet hela tiden, men omfånget vet vi inte. Det finns inte så mycket en enskild människa kan göra, brukskemikalier, såsom tvättmedel eller golvvax och så vidare innehåller en massa kemikalier. Producenterna av dessa medel borde minska på kemikalierna, säger Leif Kronberg. 
Han konstaterar att reningsverken borde också ses över.
- Det kostar förstås pengar att göra reningen effektivare, är vi människor redo att betala för det? Tekniken finns nog, säger han.
Ditt medicinskåp i havet
Mediciner hamnar i vattnet på ett väldigt enkelt sätt. Människor intar mediciner som sedan via toaletten rinner vidare till avloppssystemet och till reningsverket och den vägen i havet, eftersom reningsverken inte förmår att ta bort dem.
- Vissa ämnen har en sådan verkan på fiskarna att de feminiseras eller så förökar de sig överhuvudtaget inte alls och reproduktionsförmågan avtar, säger Leif Kronberg.
Professor Alf Norkko är verksam i Tvärminne zoologiska station i Hangö som underlyder Helsingfors universitet. Han säger att övergödningen är det största problemet i Östersjön och Finska viken.
- Om man tänker på konsekvenserna på mångfalden i havet.
Blågröna alger blir värre
Att övergödningen, som varit ett samtalsämne och problem i årtionden, fortsättningsvis är aktuellt, är enligt Norkko väldigt uppenbart.
- Som vi alla märkte hade vi väldigt omfattande blågröna algblomningar i centrala Östersjön, västra Finska viken och i Skärgårdshavet. Det här är ett fortlöpande problem och det har blivit värre, trots att vi har kunnat reducera närsaltsutsläpp i betydande grad, säger Alf Norkko.
Poängen är, enligt honom, den att till exempel Finska viken har tagit emot närsalter, näringsämnen, i en så lång period att det finns redan uppbyggt i havets ekosystem.
- Den viktigaste utgångspunkten är att vi människor har respekt för havet och vad det har för betydelse. Och om var och en av oss tänker efter, kan vi säkert minska på vår konsumtion, säger Alf Norkko.