"Kajsa" som är bosatt i Raseborg har varit nykter i tio år. Vägen till ett liv utan alkohol har varit lång och mödosam.
Att hon lyckats beror på att hon fått det stöd hon har behövt.
- Jag hade alltid använt alkohol i större eller mindre mängder tills jag en dag insåg att nu får det räcka.
Det handlade inte om att minska utan om att sluta helt och hållet.
Hon berättar om tre veckolånga vistelser vid avvänjningskliniken som då fanns på Mjölbolsta sjukhus. Det var ett första steg som hon gick med på att ta för att komma sin familj till mötes.
- Jag köpte mig tid men hade aldrig någon tanke på att sluta dricka.
Sedan följde två månaders vistelse vid sjukhuset i Träskända. Här kunde hon som klient gå ut på promenad men måste blåsa när hon kom in igen. Kontrollen var irriterande men nödvändig.
Stödfunktioner viktiga
När Raseborg nu planerar utveckla missbrukarvården i en mer öppen riktning ser "Kajsa" både fördelar och nackdelar med det.
- Att söka sig till anstaltvård innebär ofta en ganska hög tröskel för många missbrukare. På det här sättet kan det bli lättare att få den vård man behöver. Men jag hoppas att det finns tillräckligt med personal som kan fungera som stöd för missbrukare i vardagen. Man behöver hjälp med att klara sig själv igen.
Optimalt vore om anstaltvård och öppenvård kunde gå hand i hand så att klienterna blir sedda och hörda. Här kunde kanske tredje sektorn komma in som stöd.
Ljus i tunneln
Idag kan "Kajsa" fungera som en stödperson för människor med liknande problem. Hon har bestämt sig för att vända sin tidigare alkoholism till en styrka.
- Det har ökat min förståelse och ger mig en helt annan medkänsla. Jag vet att allt kan bli bättre men du måste själv bestämma dig för att ge upp ditt missbruk. Och jobbet måste du göra själv. Mitt kapital kan inte räknas i euro men i dagar av nykterhet. Och tio år är jag ganska stolt över.