Svenska Yles granskning visar att det råder enorma skillnader i hur kommuner tar betalt för bygglov. I Helsingfors betalar man närmare 4 000 euro innan ett enda spadtag har tagits medan en Vöråbo betalar bara 285 euro.
Vi har bett byggnadsinspektörer i alla två- och svenskspråkiga kommuner uppskatta vad bygglovet skulle kosta om man vill bygga ett 200 kvadratmeter stort fristående hus på detaljplanerat område i deras kommun. Vi bad dem också fylla i vilka eventuella tilläggskostnader som kan uppstå och vilka syner som ingår i bygglovet. Utöver det samlade vi också in uppgifter om vad det kostar att ansluta sig till vatten och avloppsnätet. Med andra ord vad du som bygger hus får betala före du har börjat bygga hus.
Enorma skillnader
Resultatet visar att skillnaderna kommunerna emellan är enorma. Om man ser på de sammanslagna utgifterna för både bygglov och anslutning till kommunaltekniken varierar priset med över tio tusen euro.
Bara för bygglovet varierar priset med 3 683 euro. I Helsingfors kostar byråkratin kring bygglov 3 968 medan bygglovet i Vörå kostar bara 285 euro.
Lika stora städer tar olika betalt
Om man ser på de mellanstora städerna i Svenskfinland är Lojo dyrast. Där kostar bygglovet allt som allt 2 265 euro. I Lojo betalar man 2 069 euro för själva bygglovet, 78 euro per granne som ska höras och 118 euro extra för det inledande mötet.
I den billigare ändan hittar vi Nykarleby, där kostar bygglovet 480 euro, att kommunen hör grannarna kostar 40 euro och det inledande mötet 40 euro.
Se vad bygglovet kostar i din kommun
Kartan visar hur den totala kostnaden ser ut i kommunerna. Genom att klicka på en kommun ser du de exakta kostnaderna. Kommunerna är grupperade i fyra delar. Ju mörkare kommunens färg är, desto dyrare är bygglovet och de övriga kostnaderna.
((vis:852678))
Anslutningsavgiften största utgiften
Så gjordes undersökningen
Vill man bygga hus på ett detaljplanerat område måste man ansluta sig till det kommunala avloppsnätet. För den som bygger spelar det kanske inte så stor roll vilka pengar som går till vattenverket och vilka som går till byggnadstillsynen. Vår granskning visar att det är anslutningsavgiften som utgör den största utgiften när man ser på vad man betalar före man börjar bygga.
Allra dyrast är Pargas vattenverk.
Vill du ansluta dig till vatten och avloppsnätet i Pargas får du punga ut med 12 400 euro. Tätt efter Pargas kommer Sjundeå där anslutningsavgiften går på 10 120 euro.
I den billigare ändan hittar vi Hangö där det bara kostar 2 500 euro att ansluta sig till vatten och avloppsnätet.
Kommunerna följer inte direktiven
Kommunerna har rätt att själva bestämma taxorna för byggnadstillsynen, lagen är inte bindande utan innehåller bara rekommendationer. Det samma gäller för vilka inspektioner och dokument som behövs för ett bygglov. Trots att man som privatperson kan tycka att det är dyrt att betala tusentals euro för ett bygglov tycker myndigheterna att de flesta kommuner tar för lite betalt.
-Byggnadtillsynen borde ta betalt enligt kostnaderna, idag betalas en stor del med skattemedel säger Ulla Hurmerinta, jurist vid kommunförbundet.
Enligt henne är det problematiskt i och med att det betyder att alla som inte bygger är med och betalar för byggnadstillsynen.
-Vi har gett ut direktiv med beräkningsgrunder för taxorna, men kommunerna följer dem inte säger Hurmerinta.
Läs också:
Mycket dyrare bygga hus i Pargas än i Kimitoön
Byggloven är dyra i Sibbo
Bygglov dyrast i Helsingfors
Det lönar sig att bygga i Hangö