Medan man på Ekenäs museum ställer ut kalsonger och slipsar så är det nu också Hangö museums tur att visa upp andra vardagliga bruksföremål - allt från gjutjärnsgrytor och plättpannor. Många känner inte till gjutjärnsprylarnas historia. Visste du till exempel att det inte alls tillverkas gjutjärnsgrejer till köket i Finland mera?
Vinterutställningen "Från spisen till bordet - Gjutgods i finsk design" öppnade nyligen i Hangö museum och visar upp gjutjärnsdesign. Den visar upp främst plättpannor, stekpannor och gjutjärnsgrytor, men också formar för bakad potatis och våffeljärn. Detta varvat med texter om historien och designers.
Är det på något vis trendigt att visa upp vardagsföremål?
- Jo. Och så är det alltid det där med igenkänningsfaktorn som brukar locka. Det är roligt att komma till en utställning och känna igen något. "Den där har vi hemma eller det finns hos föräldrarna", säger t.f. museichef Laura Lotta Andersson.
Fiskars hade den största produktionen av gjutjärnskärl från slutet av 1800-talet fram till 1950-talet. Men då funderade man ännu inte så mycket på formen, funktionen var det viktigaste. Designen kom med i bilden så småningom och från och med 1920-talet blev Högfors och Rosenlew kända designmärken som tog över marknaden.
Blomstringsperioden för gjutjärnsdesign var sedan mellan 1950-och 1990-talet. Man har idag slutat tillverka köksföremål av gjutjärn i Finland. Den enda tillverkaren idag är Hackman (som hör till Iittala group, som i sin tur hör till Fiskars-koncernen), men själva produkterna tillverkas i Taiwan.
Gjutjärn är knepigt
- Det är inte helt lätt att designa i gjutjärn, det är svårt att producera. Det är speciellt svårt att lägga ett lager emalj på. Men sköter man väl om dem är de nästan eviga produkter, säger Andersson.
Emaljen ville vissa formgivare använda just för att kunna ta grytan från spisen och placera den som ett vackert serveringskärl på bordet.
Ingen av formgivarna har jobbat endast med på med gjutjärn. Exempelvis den kända finska glaskonstnären Timo Sarpaneva har också designat en av de mest kännspaka gjutjärnsprodukterna, S-grytan år 1960.
Det samma gäller tillverkarna, de har för det mesta inte varit specialiserade på gjutjärn. Rosenlew och Asko-Upo var kända främst för sina hushållsmaskiner och Wärtsilä för sina motorer. Gjutjärnsföremålen var mer sidoprodukter för de stora företagen.
Bland alla utställningens presenterade formgivare finns endast en kvinna. Nanny Still heter den kvinnliga formgivaren vars plättpanna blivit populär. Också hon var egentligen glaskonstnär.
Från spisen till bordet är en utställning av Högfors bruksmuseum Senkka som visats runt om i Finland tidigare. Den pågår fram till den 22 mars och museet har öppet onsdagar, torsdagar, lördagar och söndagar.
Hangö Museums utställning om hushållsföremål gjorda av gjutjärn
Bilder från Hangö Museums utställning 18.11.14
