Nya flytbryggor. En pir för naturintresserade ut i stadsfjärden. Stenbelagda vallar. Det är några idéer som kastats fram då Södra viken, i folkmun kallad Skitviken, i Ekenäs kommer på tal. Viken har länge behövt muddras och förnyas men staden har inte haft pengar. Nu görs ett nytt försök och staden vill höra invånarna, innan nämnden alls behandlat ärendet.
Staden Raseborg hade lov att muddra Södra viken i Ekenäs i 13 års tid men det fanns inte pengar för arbetena. År 2013 vägrade de statliga myndigheterna förlänga muddringstillståndet ytterligare. Med muddringsbehovet är stort och på området finns 256 båtplatser.
- Om man en gång har skyddat och bevarat Gamla stan, husen och gårdarna ska bevaras, så har jag lite svårt att se att man drar gränsen vid vattenkanten och säger att det här får förstöras, säger Bengt Lundström som sitter i den arbetsgrupp som funderat över hur Södra viken ska utvecklas. Den består av tjänstemän och invånare.
Konsultföretag har undersökt
På tisdag ska allmänheten komma med sina tankar och idéer, innan saken ens tagits till nämndbehandling. Arbetsgruppen, bestående av invånare och tjänstemän, har sedan början av året diskuterat olika lösningar.
Staden har också anlitat ett konsultföretag FSG, som dels har undersökt viken och dels har gjort upp förslag på hur den kunde se ut i framtiden. Det här ska presenteras på tisdagens diskussion för allmänheten. Vad gäller den yttre delen av södra viken, intill västvallen, så finns två alternativ. Ett är att man tar bort hela den yttre delen av Södra vikens bryggkonstruktioner. Andra alternativet är att man bygger upp dem på nytt, muddrar och lägger flytbryggor.
- Men frågan är om den delen behövs, säger Bengt Lundström.
Museiverket hade ändå förra gången en annan åsikt gällande flytbryggorna, de ansågs då inte vara tillräckligt stilenliga i Gamla stan. Gamla stan är en känslig miljö, så också de vallar som finns mot land borde smälta in så bra som möjligt. Idag är de av trä, som snabbt förstörs.
- En stenbelagd vall skulle vara mer praktisk än den stålspont man normalt bygger med idag. Men det är en dyr lösning, säger Stenwall.
60 centimeter grunt och trådalger
Södra viken skapar just nu stora problem för båtförarna då den är så grund, mellan 60-120 centimeter.
- Har man en mer djupgående båt än 70-80 centimeter så är det svårt, säger Lundström.
Trådalgerna invaderade speciellt i sommar vattnet. Det var då omöjligt att komma in i Södra viken i somras eftersom de kommer in i motorn och stoppar motorn.
- Muddrandet är förstås nummer ett, men nya flytbryggor skulle också vara bra, då kan man börja med exempelvis 100 och så kan man utöka efter hand, säger Leif Stenwall som är den andra invånarrepresentanten i arbetsgruppen.
Området har varit hamn sedan 1600-talet. Därför ser miljöchef Gustav Munsterhjelm inte att det är fel att muddra här.
- Själva vattenmiljön här som sådan är inte speciellt värdefull, det är en gammal hamn, och vi har inte ett ekosystem som har något större värde. Själva muddrandet kan nog göras - bara det görs på rätt sätt, säger han och säger att han nog tror att staden får ett nytt muddringslov.
Munsterhjelm är också en av arbetsgruppsmedlemmarna och han påpekar att ytskiktet av muddermassorna måste tas omhand eftersom det kan innehålla rester av båtarnas bottenfärger. De rena muddermassorna borde sedan användas på ett sådant sätt att de inte kommer åt att sprida fint sediment omkring. Men de kan ändå användas på något kreativt sätt, istället att transportera bort dem för dyra pengar med lastbil eller pråmar.
- Utan att ha ett begrepp om kostnadsnivåerna så kan jag kasta fram tankar: ett alternativ är att bredda Västvallen som är ett omtyckt promenadstråk. Ett annat alternativ, som vid första ögonblicket förefaller vansinnigt, är att bygga en pir ut mot Stadsfjärden för promenadändamål. Den håller på att bli populär bland naturmänniskor och fågelskådare. Någon har också kastat fram att en liten del av muddermassorna kunde förbättra stigen mellan Gåsören och Ramsholmen och det borde vara möjligt. Men, det är frågan om att vara kreativ.
En del av muddermassorna kunde också användas vid den lilla sandstranden på Barckens udde.
- Den lilla sandstranden mellan kanotskjulet och yttersta udden kunde fyllas igen, ser Leif Stenwall. Den har ursprungligen inte sett ut så där. Man kunde fylla med muddermassor och en vall av något slag kunde passa där, området kunde exempelvis användas som parkeringsplats.
Invånare kunde köpa bryggplatser
Allt handlar ju ändå om pengar och det var på grund av pengabrist det inte hittills blivit något av att förbättra Södra viken. Så hur kunde man lösa det problemet nu den här gången, då?
- Lite på samma vis som där det finns hamnar, man löser in en bryggplats och på det viset kan invånarna delta i kostnaderna, säger Bengt Lundström.
Han påpekar att det här inte bara är Ekenäsbornas angelägenhet, utan hela Raseborgs.
- Jag tycker att det är att bibehålla ett kulturvärde. Om vi inte gör något kommer det att bli ett långsamt förfall.
Arbetsgruppen har begränsat området till att inte gälla Ramsholmen och Gåsören som är naturskyddsområden. Den hade för avsikt att lämna in en rapport, men nämnden tyckte att man först ska ha medborgarmötet innan rapporten lämnas in och ärendet behandlas i nämnden.
- Det är ett väldigt bra sätt att jobba, att först ta med dem som verkligen är berörda och den vägen hitta de rätta lösningarna, säger Munsterhjelm.
Det var samhällstekniska nämnden som i början av året tillsatte arbetsgruppen. Från stadens sida är tekniska direktören Jan Gröndahl, planeringsansvarige Henrik Westerlund, miljöchefen Gustav Munsterhjelm och chefen för administrativa tjänster Åke Frondén med i arbetsgruppen och de två invånarrepresentanterna är utsedda av Föreningen för Gamla stan i Ekenäs.
Diskussion om Södra viken i Ekenäs hålls i auditoriet på Raseborgsvägen 5 (det så kallade Sjukis) 25.11 kl. 18.
2008: Södra viken måste bli snyggare
2011: Södra viken i Ekenäs muddras
2012: Raseborg vill muddra i Södra viken
2013: Det går inte längre att muddra Södra viken
Arbetsgrupp ska fundera på Södra viken