Frontmuseet i Lappvik i Hangö kan ses som ett av regionens viktigaste museer, trots att det är ett privat museum. Nästa sommars utställningar planeras som bäst, samtidigt som det redan tidigare har funnits en oro för museets framtid. Den har inte gett med sig, tvärtom frågar sig allt fler hur framtiden ser ut för museet. 
Just nu är borden i Frontmuseets café fyllda med kartor, svartvita fotografier och böcker. Nästa sommars utställningar är under planering och Ralf Häggström väljer ut material. Hangö ska lyftas upp lite extra nästa år då en del av utställningarna ska förnyas.
Speciellt i kanonhallen ska mycket bytas ut. En stor hög med historiska böcker står på en bänk, böcker som varit hans pappa Stig Häggströms, huset ska tömmas och säljas. Det privata Hangö frontmuseum fick sin början av Karisbon Stig Häggström, vars första projekt var att uppföra en replika av en korsu som fick namnet Den gyllene freden och invigdes år 1981. Några år senare uppfördes den byggnad i två delar som idag finns på området. Stig Häggström gick bort år 2012. Museet ägdes och drevs av föreningen Karis Krigsveteraner r.f. fram till den 31 augusti 2012, då den övergick i ny regi till Frontmuseets vänner r.f. - Rintamamuseon ystävät r.y. I pratiken är det Stigs som Ralf Häggström som sköter museet idag. Korsun ägs av Hangö stad men ägdes tidigare av Hangöudds krigsveteraer som också var med och byggde upp den. Det är byggt invid den plats där stridslinjen gick sommaren 1941, då 30 000 man från Sovjetunionen fanns i Hangö som var uthyrt till Sovjet för 30 år. Hangö blev ändå finskt igen i december 1941. På området finns bland annat kanoner, ett maskingevärsnäste, genuina kartor, dräkter, fotografier. Museet har enligt Ralf Häggström de senaste åren haft drygt 10 000 besökare per år och har öppet sommartid, övriga tider för grupper.Fakta om Frontmuseet i Hangö
Oro i luften
Ralf Häggström har nog känt av att det funnits oro i luften.
- Jag har märkt det, jo. Inte är jag alls så negativt inställd. I vissa fall onödigt oroligt, nu går det här, säger Häggström.
Tidigare har landskapsmuseet visat sin oro och Hangö stad sällar sig också till dem som är fundersamma.
- Det är lite problematiskt för tillfället. Det är Hangös visitkort och det första turisterna ser då de kommer, säger t.f. museichef Laura Lotta Andersson. När det är privat kan inte ett kommunalt museum heller blanda sig i. Men det är svårt att med privata krafter upprätthålla ett museum.
Hjälpande händer behövs
Museet fick sin början år 1981 på initiativ av krigsveteranen och Karisbon Stig Häggström, som under åren har verkat tillsammans med både Karisnejdens och Hangöudds krigsveteraner. Men efter hans bortgång 2012 står en förening bakom, Frontmuseets vänner. I praktiken är det ändå Ralf Häggström som nu driver museet rätt ensam. Han var också aktivt med så länge hans far levde. 
- Nästa sommar, så länge jag andas, så går det bra, men sedan vet jag inte. Det går nog säkert bra då också, men hur, det vet jag inte, säger Häggström.
De uppbyggda träkonstruktionerna utanför ser rätt murkna ut och som så mycket annat så skulle museet behöva en ansiktslyftning. Fukt och vinter gör sitt, så också de tusentals besökarna.
Bidrag och pengar
Pengar behövs för att hålla igång allt, men ifjol uteblev ett viktigt bidrag då det inte blev av att ansöka om pengar från Kulturfonden. Nu går ansökningstiden ut igen den sista november - hur ser det ut med det just nu? 
- Det vet jag inte, det vågar jag inte säga ännu, säger han. Men om det fattas pengar så gör man massor mera själv.
Bidraget på 4000 euro har Häggström tidigare sagt att ha varit väldigt avgörande.
Då Ralf Häggström skulle få önska vad han helst skulle vilja ha till museet säger han:
- Folk som har möjlighet att vara här lite mera. Och en dator, allt sköts ju per e-post.
Fiskars vet inte vem de ska förhandla med
Överlag finns intresse i regionen att bevara ett fungerande frontmuseum. Fem veteranföreningar i Raseborg har en nyfödd idé om att bilda en gemensam traditionsförening.
Det är Ekenäs, Snappertuna och Karis frontveteraner och Ekenäs och Karis krigsinvalider som funderar på saken. För en sådan är hela Hangö, fronten, och därmed också Frontmuseet en viktig del.
- Veteranerna har intresse, men dessvärre börjar åldern ta ut sin rätt, säger Häggström. De som finns kvar är gamla.
Ferrarias mark
Men museet står på mark som Fiskars dotterbolag Ferraria äger. Fiskars fastighetsdirektör Kari Selkälä uppger att de för tillfället inte har någon att förhandla med, att det är oklart vem som är förhandlingspart från Frontmuseets sida.
Från Fiskars håll finns en tanke om att veteranföreningarna i något skede kunde ta över museet, så här skriver Kari Selkälä i en e-post: 
"Vi är också positivt inställda till Frontmuseet och är beredda att förlänga arrendet av mark för museet, ifall vi kan se att det finns de materiella och andliga förutsättningarna för ett fortbestånd och gynnsam utveckling.
Tanken med att en Traditionsförening för krigsveteranerna i Västnyland skulle förvalta museet och göra arrendekontrakt med Ferraria, låter inte främmande eller dålig för oss.
Traditionsföreningen kan fortsätta att planera och organisera en fungerande lösning för museet med antagandet att markarrendet löser sig om det övriga löser sig."
Veteranföreningarna säger att de inte har något att intresse än att det ska finnas ett fungerande Frontmuseum, inget annat.
Mycket hjälp av Fiskars
Ralf Häggström upplever att Fiskars genom åren ställt upp mycket.
- De har hjälpt mycket hittills och varit tillmötesgående.
Kontraktet med Fiskars är just nu fortlöpande med ett års uppsägningstid.
Läs mer
På webbplatsen www.vastranylandsmuseer.fi kan du läsa mer om Frontmuseet, den officiella webbplatsen frontmuseum.fi är för tillfället inte i bruk utan uppges vara föråldrad.