Jag var tjugo år gammal och såg ut som en idiot. Bilderna från kanonlägret på Jussarö 1993 är av dålig kvalitet men den gråa och ruskiga stämningen kommer tydligt fram. Till sist hittar jag bilden jag letar efter: bunkern.
Över tjugo år senare är jag tillbaka på ön utanför Ekenäs. Den här gången ser jag säkert lika fjantig ut, men de stora brillorna är borta och jag kan röra mig fritt på ön. Under det där kanonlägret i militären skulle vi sova i tält, men vi råkade hitta en gammal bunker där vi övernattade. Det var kalt och mörkt och omysigt, men åtminstone var där torrt. Jag försöker minnas var bunkern fanns för jag skulle vilja se den igen.
Gruvdrift och försvar
Jussarö är Finlands enda riktiga spökstad. Sjöfarare noterade magnetiska störningar här redan på 1600-talet. Nylands brigad övade på öns östra del mellan 1976 och 2003. Innan det bodde det gruvarbetare på ön. Mellan 1961 och 1967 bröts det järnmalm på ön och det är gruvarbetarnas gamla höghus som sönderskjutet och urblåst tornar upp sig när jag går längs med vägen där vi släpade den där förbaskade haubitsen.
Öde hus
Det här är en serie om öde hus och ställen där vi besöker allehanda platser som Gud och samhället glömde bort.
Kolla in alla husen på http://svenska.yle.fi/program/ode-hus
Gruvdrift fanns det på Jussarö redan 1817 – 1861 och under den hundra år långa pausen bodde ett sjuttiotal personer på ön som har en yta på 120 hektar. Jag gissar att fiskarna och fyrvaktarna njöt av öns vackra natur också då. För det är en mycket vacker ö.
Möte med landets främsta ödehus-bloggare
Med mig har jag två ödehus-bloggare. Johanna och Leena-Maija (som föredrar att inte gå ut med sina efternamn) upprätthåller den förträffliga urban exploration-bloggen ”Ghost Funfair”, men fastän tjejerna har besökt öde ställen s.g.s. överallt i landet så har de aldrig kommit ut till Jussarö förut.
Kolla in Ghost Funfair-bloggen här!
Vi filmar bunkrar, raserade hus, sönderskjutna byggnader och olåsta fyrtorn för en tv-dokumentär på Yle Fem som jag håller på att göra. Temat är förståss öde hus och Jussarö är ett utav tre ställen som är med i programmet.
Att beskriva känslan på Jussarö i ord ger inte ön rättvisa. Dels finns här de gamla byggnaderna från gruvtiden men också militärens fotspår syns överallt. Taggtråd, hylsor, kulhål, ”TJ”-inskriptioner på väggarna… Kanske jag har ristat in ett TJ någonstans? Minns inte...
Naturen tar tillbaka sitt eget
Gruvan finns inte längre, den är fylld med vatten och in i de stora byggnaderna kan man inte gå, men det som fascinerar mig mest är de klent byggda mindre boningshusen eller barackerna som är i så dåligt skick att naturen börjat ta över i dem. Taket har ställvis rasat och det växer träd och buskar inne i husen. Golvet kan ge vika om man stiger oförsiktigt och nere i en mörk källare hittar jag ännu mer taggtråd och hylsor. Det är kanske bäst att låta fotografierna tala för sig själv.
Den kompletta tystnaden på en stor ö som den här är också anmärkningsvärd. Fascinerande.