Lagen om vårdreformen är tänkt att träda i kraft redan i början av år 2015 men hur man inom vården ska förbereda sig de närmaste åren har ingen fått veta än. Vid Västra Nylands sjukhus ser överläkare Peter Braskén att sjukhusområdet i Ekenäs borde stärkas inför reformen.
Ett sätt kunde vara att Raseborgs stad skulle bygga den tillbyggnad som staden lovat i samband med Ekåsen-köpet.
Förra veckan blev det klart vad social- och hälsovården ska kosta kommunerna efter att social- och hälsovårdsreformen är genomförd. Lagen om reformen är tänkt att träda i kraft redan i början av år 2015 men hur man inom vården ska förbereda sig på de stora förändringarna de närmaste åren har det inte kommit besked om. Vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs vill överläkare Peter Braskén se att sjukhusområdet skulle stärkas inför reformen.
- Lokalt skulle vi gärna se att vi har en funktionsduglig helhet som tar över, om man inte har det så finns det föga intresse att utveckla. När Raseborg köpte Ekåsen-området så ingick att de skulle bygga ett annex invid sjukhuset. Min åsikt är att det borde byggas. Om det vill sig riktigt bra så kan det vara att då fastigheterna flyttas över till sjukvårdsområdet så tar de lånet på samma gång. Något borde byggas så att vi skulle få en bra helhet, ett slags campus här som kan stå på sig lite grann, säger Peter Braskén.
I övrigt ser Braskén inte att det just nu planeras några större förändringar på grund av reformen.
- Antagligen går det på i gammal fart tills det nya kommer, säger Peter Braskén, som också är resultatchef för den operativa avdelningen.
Grundtanken med vårdreformen är att alla kommuner ska betala lika mycket för vården senast år 2020. Det ska finnas lika mycket pengar till förfogande för vården som i dagens läge, det vill säga 2900 euro per invånare och år i medeltal. Enligt social- och hälsovårdsministeriets kalkyler kostar vården i kommunerna nu mellan 2300 och 5500 euro per invånare.
Hur kunde framtidens vård se ut?
Förutom hur slantarna fördelas så är det mesta ännu oklart med reformen. Så hur borde då framtidens vård se ut? Braskén ser att grunden inom läkarkonsten är densamma, att ställa diagnos, planera en behandling och genomföra den. Men vilket sätt det görs varierar. Vissa trender syns inom branschen.
- En annan trend är att speciellt i huvudstadsregionen har främst yngre en försäkring. Det ger en möjlighet att helt skippa den offentliga vården. Då kommer den tanken att de som har en försäkring och använder den, så har inte intresse av att vara med och betala för den offentliga sidan. Då kanske vi kan stå inför ett amerikanskt system där en del har vård och en del inte.
En annan trend är åldersstrukturen men här ser Braskén att vi börjar vara vid den övre gränsen.
Ta transporterna med i beräkningarna
Något som hårt förs fram är kostnadseffektiviteten, men här gäller det att se helheter, ser Braskén.
- Det där med effektivitet är inte så självklart som det ser ut. Man ska inte göra onödiga saker. Men om människor är tvungna resa lång väg så är det någon som betalar för bortfallen arbetstid och transporter. Det här borde räknas med i kalkylen för att få en rättvis fördelning och placering av servicen.
Vårdkostnaderna har under årens lopp stigit rejält i takt med att vården blivit mer komplicerad. Braskén tror inte att det nödvändigtvis fortsätter bli dyrare.
- Men om det inte finns ett bra allmänkunnande så kan man rulla patienter ut och in i det oändliga, säger Braskén och syftar på att allmänläkarna har en viktig uppgift att skicka patienter rätt, trots att alla specialister också behövs.
Braskén har en idé om hur man kunde vara kostnadseffektiv regionalt.
- Det skulle vara olyckligt om den här regionen skulle ha primärvårdens - och specialsjukvårdens läkare i olika organisationer framöver. Jag har tänkt att man till och med här på vårt område kunde ha en allmänmedicinsk enhet här som skulle göra hälsocentralarbete. Men det är andra som bestämmer om det.
Invånarna borde vara intresserade
Så vad ska den privata sektorn ta för roll framöver?
- Arbetshälsovården kunde vara på den privata sidan. Om man ger ut något till tredje sektorn så ska man ha en järnhård koll på att man faktiskt får det man har beställt, säger han och säger att det inte alltid är så i dagens läge.
Avsikten är att de nya social- och hälsovårdsområdena ska inleda sin verksamhet i början av 2016 och de samkommuner som ansvarar för produktionen av tjänster i början av 2017.
- Det blir inte mycket kvar hos kommunerna. Men jag tycker överlag att invånarna borde vara intresserade för reformen kommer säkert på något sätt att inverka på livet, säger Peter Braskén.