Det har varit mer liv i Bäljars i Karis före vår tideräknings början än vad forskarna tidigare har trott. Platsen var inte alls öde, tvärtom. Spåren forskarna hittat efter plöjning är med stor sannolikhet landets tidigaste.
Arkeologiska utgrävningar utförda av Helsingfors universitet har visat att området runt Läppträsket i Karis inte alls varit öde utan där fanns flera boplatser under den tidiga järnåldern, som också kallas förromersk järnålder. Tidsperioden går från och med 500 år före vår tideräknings början och går ända fram till år ett.
Området var lämpligt både att bo på och för jordbruk på grund av kalkhalten och bra förbindelser på land och till sjöss.
Spår av jordbruk
Forskarna hittat rester av matlagning, det vill säga kokgropar och spisar, dolkar och skäror av flintsten samt keramik av Morby-typ. Dessutom har man hittat rester efter jordbruk, främst spår efter plöjning som med stor sannolikhet är landets tidigaste gjorda med en krokplog.
På basen av analyser har Bäljarsborna odlat korn, spelt- och emmervete och möjligtvis havre. Säden lades i jorden på våren och gödslades med djurspillning. Djuren hade ätit växter från våtmarker. För att skapa åkrar använde sig invånarna av svedjebruk, det vill säga de brände skogsmark.
För att skaffat mat samlade Bäljarsborna ingredienser från växtriket såsom nötter, svalört och en.
Under utgrävningarna undersöktes jordprover av vilka man analyserade växtrester, kol och jordmånens geofysikaliska egenskaper.
Det är doktoranderna Satu Koivisto och Santeri Vanhanen som arrangerat utgrävningarna från Helsingfors universitets sida.
Yle Västnyland berättade om utgrävningarna hösten 2008.
Arkeologerna bekräftade senare på hösten 2008 att fynden var det de trodde.