Resultatet i Yle Västnylands webbenkät förvånar varken lärarförbundets tidigare ordförande Dan Johansson eller Kaj Vataja som verkar som arbets- och studieombud i beväringskommittén vid Nylands brigad. Det är klart att alla vill ha kvar sina gymnasier säger Johansson.
Dan Johansson ser en gemensam administration som ett logiskt alternativ för de svenskspråkiga gymnasierna i Raseborg. Han konstaterar ändå att det främst är lärarna som kostar.
- Administrationen i ett gymnasium är ganska lätt. Det vanliga i Finland är att vi har små gymnasier. Man har en rektor och så har man en kanslist som ofta är gemensam med högstadiet. Det som kostar i ett gymnasium är lärarna och lärarnas löner. I administrationen finns det inte så mycket att spara på. Men att ha gemensam administration i Raseborg och undervisning på två orter är säkert helt framkomligt.
Som många av dem som har svarat på Yle Västnylands webbenkät anser också Kaj Vataja att Virkby gymnasium och Hangö gymnasium ska finnas kvar i framtiden. Karis-Billnäs gymnasium och Ekenäs gymnasium kunde däremot gå samman tycker Vataja.
- Raseborgs stad kunde spara pengar genom ha gemensamma kurser och på samma gång få ett bredare kursutbud då det finns fler elever.
Många väljer redan nu gymnasier på annan ort
För dem som inte direkt efter grundskolan exakt vet vad de vill bli spelar gymnasiets läge en stor roll, menar Johansson.
- Jag har slutat jobbat som högstadielärare i Karis för 16 år sedan och redan då var det väldigt aktuellt att man därifrån åkte till Helsingfors för att fortsätta. Det kunde till och med handla om ett tiotal per år. Något nytt fenomen är det inte. Ju längre västerut man kommer desto svårare blir det eftersom avstånden blir längre.
Vartala håller med och tillägger att en lång skolväg gör vardagen tung för gymnasiestudrandena.
- En lång skolväg orsakar onödig stress. Gymnasiet kan vara stressigt i sig med provveckor och dylikt.
"En svenskmodell införs aldrig i Finland"
Sverige har gått inför en modell där gymnasiet tar hand om både yrkesutbildningen och högskoleberedande utbildningen. Det här ser Johansson ändå inte som ett alternativ för Finlands del.
- Den svenska modellen tror jag inte att man kommer att införa i det här landet eftersom det har talats om att man vill ha kvar dualmodellen, det vill säga att yrkesutbildningen fungerar för sig och gymnasieutbildningen för sig. Det har någon gång varit tal om en ungdomsskola i Finland i stil med den i Sverige men som jag ser det nu så tror jag det inte kommer att bli verklighet inom överskådlig framtid.
Tummen ner för tvåspråkiga gymnasier
Flera svar i Yle Västnylands enkät lyfter fram alternativet att göra gymnasierna tvåspråkiga. Tvåspråkighet är inget som Kaj Vataja tror på.
- Jag tror att ett system med ett tvåspråkigt gymasium kanske inte skulle fungera. Eventuellt skulle det gå bra på en så svenskspråkig ort som Raseborg. Finlandssvenskarna är en så liten del av hela befolkningen så jag tror att ett tvåspråkigt gymnasium kan utgöra en risk för att svenskheten dör ut sakta men säkert.
Vi har redan kommit överrens i det här landet att vi ska ha skolan uppdelad på språklig grund påminner Johansson och tillägger att det inte ens finns något sådant definierat i Finland som en tvåspråkig skola.
Specialiserade gymnasier kan ses som ett alternativ
Många gymnasier i huvudstadsregionen har gått inför att specialisera sig på ett visst ämne i undervisningen. För att satsa på något morsvarande i Västnyland krävs det att gymnasieskolan satsar på något riktigt speciellt som inte erbjuds på annat håll säger Johansson.
- Det tål för gymnasierna att fundera över. Men man ska i så fall hitta en speciell nisch och satsa på det.
Johansson understryker slutligen att det är värt att påminna sig om att det på senaste tid har visat sig hur bra möjligheter att ge bra undervisning små gymnasier har.