Den regionala jämlikheten i den så kallade fria bildningen ska bli större. Det föreslår en arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet som har tagit fram en ny finansieringsmodell.
Den fria bildningen dit folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet hör, står inför stora utmaningar och ska spara 18,5 miljoner åren 2016 och 2017.
I början av år 2016 är det meningen att en ny finansieringsmodell ska tas i bruk. Undervisningsrådet Annika Bussman - tidigare Axxellrektor - har suttit med i arbetsgruppen som blev klar med sin rapport i december (11.12). 
Hon berättar att modellen ger en ny struktur för hur man finansierar fri bildning.
- Man har försökt hitta en förutsägbarhet i finansieringen som gör att den fria bildningens upprätthållare kan förutsäga hur de kan få pengar i framtiden.
Ingen tävlan om studerande
Förslaget innebär att folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet inte längre ska vara tvungna att tävla med varandra om att locka så många studerande som möjligt.
Björn Wallén som är rektor vid Lärkkulla stiftelses folkakademi i Karis tycker att det är bra att folkhögskolorna enligt den nya modellen på längre sikt ska kunna planera sin undervisning.
- Man försöker få en ekonomisk ram för den fria bildningen och en förutsägbarhet för ekonomin så att vi vet flera år framåt vad vi har att röra oss med när det gäller statsandelarna till folkhögskolorna och hela fria bildningen.
Stresstest av ekonomin
Folkhögskolorna ska nu redogöra för sina möjligheter att verka i en ekonomiskt allt kärvare situation. Björn Wallén upplever det här som problematiskt. 
- Man förväntar sig ett stresstest av folkhögskolorna. Man känner sig litet som en bank i Sydeuropa. Det har talats om att revisorerna ska ge utlåtanden fem år framåt. Jag tror att det är ganska svårt för en revisor i dag att ge så långa utlåtanden.
Wallén säger att Lärkkulla nu måste presentera trovärdiga plane för hur de ska garantera en god struktur och en god ekonomi de närmaste fem åren.
Tryggar finansieringen
Bussman säger att den nya finansieringsmodellen tryggar den fria bildningens existens.
- Det som höll på att hända var att den fria bildningen allt mera koncentrerades till tillväxtcentra. Den nya finansieringsformen ger en viss jämlikhet mellan regioner och glesbygd. Det här innebär att den fria bildningen har en framtid också i glest befolkade områden.
I dag kommer ungefär hälften av Lärkkullas finansiering från staten genom statsandelar. Lärkkulla finansierar också sin verksamhet med studieavgifter, bidrag av kyrkostyrelsen och mindre privata bidrag.
Nya finansiärer
För Lärkkulla stiftelses folkakademi i Karis, och också för andra folkhögskolor, innebär den nya finansieringsmodellen att man blir tvungen att se över sin utbildning och utgifter. Det kan också medföra helt nya finansieringsmodeller jämfört med i dag, tror Lärkkullas direktor Björn Wallén.
- Jag tror också att vi måste satsa på någon så kallad fundraisingstrategi för att samla in pengar. Vi är en allmännyttig stiftelse och vi kan också locka till oss donatorer och eventuellt testamenten. En stiftelse ska ju förvalta den här typen av egendom och bli en allmännyttig aktör. Jag tror att det här kunde finnas ett ben till att stå på.
Långa och korta utbildningar vid Lärkkulla
Kring 80 studerande går vid de långa utbildningarna i språk eller pop och rock vid Lärkkulla. Många av dem bor också på skolans internat.
Direktor Björn Wallén säger att Lärkkulla kommer att fortsätta att satsa på de här långa utbildningarna, men vid sidan av det kommer Lärkkulla också att satsa stort på korta kurser och på endagsgäster år 2015. Wallén är nöjd med att arbetsgruppen vid undervisnings- och kulturministeriet föreslår att minimilängden på en kort kurs sänks från 15 till 10 timmar.