Hangö stad har ambitiösa mål för framtiden. Staden tänker skapa 90 nya arbetstillfällen per år. Det framkommer i det nya näringslivsprogrammet.
I programmet återges Hangös historia och sedvanliga visioner, men grundpoängen med allt är ändå sysselsättning. Staden ska främja möjligheten att skapa nya jobb i Hangö heter det i programmet som stadsstyrelsen godkände före årsskiftet.
Under de sista dryga 20 åren har antalet arbetstillfällen i Hangö minskat med över 1900. Det här är i medeltal 90 jobb varje år. Enligt strategin ska man nu återskapa de jobb som försvunnit. Räknar man bort de som pendlar till Hangö ska den sysselsatta arbetskraften bosatt i Hangö öka i medeltal med 60 personer varje år.
I strategin, som ska godkännas av stadsfullmäktige i januari, målar man upp en livskraftig bild av Hangö stad. "Hangö är år 2025 en växande, dragkraftig, havsnära stad, i vilken det goda livet grundar sig på en fungerande vardag, trivsam omgivning och livskraftig företagsverksamhet. Nya företag finns i branscher som främjar hållbar utveckling."
Stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander (SDP) representerar staden i arbetsgruppen som gjort upp strategin. Han medger målsättningarna är höga.
- Det är svårt, men man ska vara positiv. De följande 24 åren ska det i medeltal ha skapats 90 jobb varje år.
Egen yrkesutbildning i Hangö?
Hangö har i dag över 500 arbetslösa. Att sysselsätta de här är redan en stor uppgift i en periferistad med drygt 9000 invånare.
En av lösningarna kan vara yrkesutbildare i regionen, som till exempel Axxell i Karis och Luksia i Lojo. Men i stället för att åka till skolan, skulle man ta utbildningen hem till Hangö.
- Vi har tänkt samarbeta med yrkesutbildarna mellan Lojo och Hangö. Vi har redan sett på lokaler där vi kunde ordna kurser och utbildningar i Hangö. Det är svårt att få människor att resa till Lojo och Nummela. Det går tre, fyra timmar per dag till resor. Så här kunde vi utbilda arbetslösa och unga i Hangö.
Hoppet i hamnen
Hangö har alltid varit en hamnstad. Den första hamnen öppnades för trafik redan år 1873, ett år innan staden Hangö grundades. Det finns mörka moln över den globala marknaden, men hamnverksamheten finns kvar och förväntningarna är höga. Samtidigt hoppas Kavander på att den pensionerade hamndirektören Paavo Lyytikäinen kan hjälpa staden med sitt breda kontaktnätverk.
- Jag tror och hoppas att han kunde arbeta som konsult för hamnen och staden. Han har mycket fina kontakter. 
Kavander nämner också den strategiskt viktiga och omdebatterade Fabriksudden. De planerade byggprojekten där skulle ge mycket jobb. Nu hoppas Kavander att staden vinner besvärsprocessen eller att de som besvärat sig drar tillbaka sina besvär, så att arbetet på udden kunde köra igång på allvar.
Staden kan inte göra mycket
Förutom hamnen har Hangö sina industrier. Vad säger den lokala industrin, som de senaste åren krympt stadigt, om Hangö stads näringslivsprogram? Visst, det är bra och man har sympatier för programmet, men det är externa faktorer som påverkar hur det går.
- Vi är tacksamma för Hangö stads initiativ, men för att vara riktigt klar och tydlig så är det nog på nationell nivå som besluten ska fattas, säger Joachim Lund, fabrikschef på ViskoTeepak och ordförande för Hangö industriförening.
Han tycker det är bra att Hangö stad försöker bädda för frodande företagande i Finlands sydligaste stad, men till syvende och sist är det två andra faktorer som bestämmer om man lyckas skapa jobb.
- Faktor nummer ett är konjunkturerna i Finland och i världen. Faktor nummer två är vilka beslut vi får till stånd på nationell nivå i Finland, alltså hur vi kan ändra systemet så att det möjliggör en lönsam företagsverksamhet i landet. Det är dags att det börjar hända något för det ser inte värst bra ut, säger Lund och syftar på stela arbetsmarknadsavtal som borde öka, inte minska på, flexibiliteten hos företag. 
Automation skapar inte nya jobb
Yle Västnyland har berättat om utflyttningen från Hangö. Då det inte finns jobb i Hangö är invånarna tvungna att flytta till en annan ort. För att öka på inflyttningen måste staten främja företagandet.
- Vi får en inflyttning till Hangö enbart genom att göra det lönsamt att driva företag. Exporten måste vara lönsam. Då kan även små orter överleva, säger Lund.
Tidigare var industrin mycket beroende av arbetskraft, men fabriker har redan länge blivit mer och mer automatiserade. Så även om konjunkturen skulle vända och marknaden skulle börja dra igen, så betyder en ökad produktion nödvändigtvis inte nya jobb.
- Jag har märkt på träffar med Hangö industriförening att automatiseringen fortsätter. Även om produktionen ökar med 30 procent så betyder det här kanske bara två till tre procent mera jobb, säger stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander. 
Fabrikschef Lund på Viskoteepak instämmer och ger ett standardsvar.
- Det är bara att blicka tillbaka och se på utvecklingen. Det är bara att acceptera och leva med det. Det gäller att specialisera sig och hänga med i racet. Men allt kan inte automatiseras, utan det kommer alltid att behövas arbetskraft.
Konferensstaden Hangö
Hamnen och industrierna har tidigare skapat jobb i Hangö. Den tredje och nyare sysselsättaren är turismen.
Den som bor i eller besökt Hangö på sommaren vet att staden kryllar av turister, turister som gärna öppnar sin plånbok för olika tjänster. Men i medlet av augusti slutar staden locka turister och den töms på folk och förvandlas till en tyst liten stad. Där ligger möjligheterna enligt Marika Pulliainen, turistchef i Hangö.
- Vi är väldigt säsongsbetonade. Utanför sommarsäsongen är naturen och fritidsmöjligheterna en outnyttjad resurs. Om vi gör Hangö till en turiststad året runt så kan vi skapa jobb. Hangö kunde ta emot betydligt flera turister utan att den här idylliska och sköna miljön skulle lida, säger Pulliainen och tillägger att turismen i Hangö i dag står för ungefär 400 årsverken. 
Det är lättare sagt än gjort. Nu är det sandstränderna som är kända i Hangö och de lockar inte någon på vintern.
- Hangö borde bli en uppskattad konferensstad. Det är företag som reser mest utanför sommarsäsongen. Till det behövs en hel del fyrk för att ändra Hangös image. Vi behöver betydligt mera marknadsföring.
Sälj Hangö bättre
Så det handlar om pengar, än en gång. Kultur- och turismsektorn i staden önskar att Hangö satsade också på annat än hamnen och industrin. Pulliainen berättar att årsbudgeten för marknadsföring av staden rör sig kring 40 000 till 50 000 euro. Det här är för lite, tycker Pulliainen.
- Hangö stad borde fördubbla den summan för att uppnå samma som till exempel Borgå, som är en konkurrerande stad. Nu är budgeten för år 2015 igen mindre än för år 2014. Det här är betydligt mindre än vad vi hade för till exempel 15 år sedan.
Ändå hålls Pulliainen positiv. Det mesta följer marknadsekonomins lagar och flyttar utomlands för billigare produktion, men turismen kan inte flyttas lika lätt.
- Branschen är så lokalt anknuten. Det går inte att flytta jobb inom turismen till andra orter eller länder. Även om teknologin utvecklas så förblir turismen väldigt arbetskraftsintensiv. Och turismen skapar också jobb i andra branscher, till exempel påverkas byggbranschen och livsmedelsindustrin mycket av turismen.