Det finns både ambitiösa och oseriösa kandidater till jobbet som stadsdirektör i Raseborg. Yle Västnyland har kontaktat dem som är intresserade av jobbet och det syns bra vem som satsar på en karriär som stadsdirektör i Raseborg.
En del av kandidaterna har visioner för staden, medan andra mera funderar på vilka utmaningar de själva vill ha i livet. Och då är ett jobb som stadsdirektör intressant.
Några tycks inte ta det hela på allvar. En kandidat förklarar att ansökan är på skämt och en annan har skickat ett handskrivet vykort till staden.
"Jag är yrkeskommundirektör"
Agroforst magister Eero Soinio, 58 i juli, från Pusula vill bli stadsdirektör i Raseborg eftersom han ser sig själv som en yrkeskommundirektör.
- Jag har jobbat länge som kommundirektör och i en tvåspråkig miljö, så därför är det en intressant post.
Eero Soinio säger att det är för tidigt att ha visioner.
- Men Raseborg har stora ekonomiska frågor framför sig och det är ett viktigt mål att få ekonomin i balans.
Soinio är i dag utvecklingsdirektör i Lojo. Han var sedan 2005 kommundirektör för Nummi-Pusula innan kommunen sammanslogs med Lojo stad 2013.
Med fötterna på jorden
Filosofie magister Bob Karlsson, 51 i maj, är i dag direktör för Utbildningsstyrelsen och söker sig tillbaka till Raseborg där han jobbat tidigare. Karlsson är skriven i Helsingfors, men är från Raseborg.
- Arbetet som stadsdirektör är ett intressant jobb. Då kan man se på kommunen som helhet, påverka och skapa en kommun som man eftersträvar, alltså en välmående kommun som det är bra att bo och jobba i. 
- Jag har fötterna stadigt på jorden, svarar Bob Karlsson på frågan om han har några visioner för Raseborg.
- Jag har inga visioner om Raseborg som Finlands Florida, utan jag vill vara med och skapa ett samhälle där man kan trivas och får möjligheter att förverkliga sig själv som företagare, som föreningsmänniska eller hemma.
Bob Karlsson var tidigare utbildningschef i Ekenäs och sedan bildningsdirektör när Karis, Ekenäs och Pojo bildade staden Raseborg. Han var bildningsdirektör till och med den 31 december 2011.
Ett intressant område
Juris kandidat Tom Simola, 47 i maj, är kommundirektör för Kimitoön sedan 2009, före det var han kommundirektör för Kimito kommun.
Simola säger att han är nöjd med tillvaron på Kimitoön, men ser tjänsten i Raseborg som en möjlighet.
Simola vill utveckla sig själv och sitt arbete, och Raseborg är ett intressant område, säger han. 
"Staden måste skapa arbetsplatser"
Ekonomie magister Denis Strandell från Jorvas, 57 i september, är i direktör hos Market Noze Ab.
- Jag har jobbat nästan 30 år i finansbranschen, huvudsakligen genom att bygga upp organisationer och strategier. Jag är inte en siffernisse utan leder människor till ett bra resultat. 
Strandell säger att det viktigaste för Raseborg är att skapa nya arbetsplatser inom den privata sektorn.
- Det är direkt avgörande för området. Staden kan öka skatteintäkterna, men det måste skapas arbetsplatser.
Naturligt jobba vid sydkusten
Ekonomie magister Risto Alaheikka från Torneå, 55, berättar att han största delen av sitt liv har bott och jobbat i huvudstadsregionen trots att han är född och uppvuxen i Torneå.
- Min fru är från Åbo och jag har också studerat vid handelshögskolan i Åbo.
Han säger sig ha jobbat inom näringslivet både inom den privata och inom den offentliga sektorn.
- Jag har bland annat varit direktör för köpcentret Iso Omena i Esbo och köpcentrumdirektör vid byggbolaget SRV i Ryssland. 
Hans senaste jobb som vd för näringslivsbolaget i Torneå tog slut då den nya styrelseordföranden själv ville ta ett större ansvar.
- Nu skulle det kännas naturligt att söka sig söderut igen och jobbet i Raseborg verkar intressant, säger han.
Alaheikka säger att han är opolitisk och inte har några politiska bindningar till partier.
- I mitt jobb i Torneå hade jag mycket samarbete med svenska organisationer och bolag och jag är nu tvåspråkig.
Nya utmaningar i Raseborg
Politices magister Arttu Salonen från Rovaniemi, 34, är ursprungligen från Hyvinge, men jobbar och bor nu i Kittilä och Rovaniemi.
- Nyland är ju ett bekant område för mig.
Då Yle Västnyland ringer upp honom vill han tala finska, men han försäkrar att han nog kan svenska.
- Jag har två examina och klarar nog svenskan. Det är nu bara så här på stående fot jag inte vill ge en intervju på svenska, säger han. 
Salonen jobbar som projektchef vid yrkeshögskolan i Rovaniemi och har ett sidojobb som timlärare.
Det senaste projekt han har jobbat med är att utveckla virtuell inlärning vid Lapplands yrkeshögskola.
Orsaken till att han söker sig till Raseborg är det skulle vara något helt annat än jobbet i Rovaniemi.
- Det skulle ge mig nya utmaningar och arbetet verkar intressant.
En kandidat som älskar att segla
Ekonomie magister Timo Kiviaho, 46, från Kisko i Salo berättar att han bor 10 minuter från Fiskars.
Ekenäs och Hangö ligger honom mycket nära om hjärtat. Dessutom älskar han att segla.
- Navigare necesse est (att segla är nödvändigt). Med skärgård och havet har staden alla möjligheter att utvecklas. Jag har haft som plan att inom de närmaste åren jobba i en kuststad, säger han. 
Kiviaho lyfter också fram Nylands brigad som en positiv sak för Raseborg.
För tillfället jobbar Timo Kiviaho på företaget China Tekway Oy som bland annat jobbar med att hjälpa företag att etablera sig på den asiatiska marknaden, särskilt Kina.
Före det jobbade han med finansieringen av utvidgningen av badhotellet i Nådendal och för Nokia Cables i Kina.
Kiviaho säger att han talar kinesiska och illustrerar det genom att tala några fraser av språket under telefonsamtalet med Yle Västnylands redaktör.
- Det är i Asien framtiden finns.
För Västnylands del anser han att det behövs ett nytänkande och ett behov av att förnya industribasen.
- Det behövs designföretag och plastindustri. Ekenäs och Hangö borde också få en oljebekämpningscentral, säger han.
Kiviaho är medlem av Samlingspartiet och sitter med i tekniska nämnden i Salo. Tidigare hörde han till Kristdemokraterna.
Från hyresvärd till stadsdirektör?
Politices magister Anders Nordström, 52, har bott fem år i Karis, men har vistats i regionen sedan 1970-talet eftersom han har en stuga på Skåldö i Ekenäs skärgård.
Ursprungligen kommer han från Helsingfors.
Just nu har han inget jobb utan verkar som hyresvärd i liten skala.
- Eftersom jag är statsvetare har jag rätt utbildning för jobbet. Jag har också arbetserfarenhet från den kommunala sektorn. 
Nordström har bland annat arbetat som tf kommunsekreterare på Sottunga åren 2006-2007 samt som kommunsekreterare och direktör i Kumlinge kommun åren 1998-2002.
Jobbet på Sottunga var särskilt utmanande eftersom kommunen var inne i processen med att säga upp den ordinarie kommunsekreteraren. Nordström jobbade som tillfällig tjänsteman och följde med processen.
- Jag kallar det för min andra högskoleexamen. Men det har också visat mig att jag hellre jobbar i lite större organisationer.
Nordström säger att jobbet som stadsdirektör inte är någon lätt sits, men arbetsbeskrivningen passar hans profil.
- Jag följer med samhällslivet. Jag har åsikter och vilja att påverka den här regionen. Jag tycker vi borde ha mera drive i folket. Se på Åland med sin låga arbetslöshet.
Som ung var Nordström aktiv inom SFP:s ungdomsorganisation SU, men numera är han obunden.
Vill inte ångra sig
Politices magister Samuel Reuter, 50, bor i Ekenäs sedan år 2007, men är född och uppvuxen i Åbo. Han har också bott länge i Helsingfors.
- Farfars farfars bror bodde i Ekenäs, men jag har inga rötter här, säger han.
Han har jobbat för Folkhälsan i Nyland ända sedan år 1998 med olika uppgifter.
- Jag leder olika team inom det hälsofrämjande arbetet i Nyland.
Innan han kom till Folkhälsan jobbade han på föreningen Natur och Miljö som projektsekreterare och kanslichef.
Politiskt har han ett förflutet inom Gröna förbundet som numera bara kallar sig De gröna.
- Jag var med och grundade Gröna förbundet. Men när jag började jobba på Natur och Miljö ville jag ta avstånd från partipolitiken och vara tjänsteman.
Reuter säger att han har jobbat med olika former av ledarskap hela sitt liv.
- Jag har jobbat med att utveckla verksamhet.
Han säger sig trivas på sitt nuvarande jobb, men att det känns som en möjlighet att få sköta jobbet som stadsdirektör i Raseborg.
- Jag kände att jag skulle ha ångrat mig om jag inte hade sökt jobbet.
Stadsdirektörens viktigaste uppgift är att tillsammans med stadsstyrelsen förvandla stadsfullmäktiges strategier till operativa mål, säger Reuter.
- Vi ska skapa en lärande organisation som kan förändra sig och leverera service till invånare.
Han talar också om att göra saker på ett effektivare sätt och att jobba med processer.
På lokalplan i Raseborg och Ekenäs känner många Reuter för sitt engagemang i Raseborgs steinerpedagogiks vänner rf, som är en förening som jobbar för Mikaelskolan och Rosengårdens daghem.
Beredd att flytta till Raseborg
Diplomingenjör Antti Jalonen, 47, från Björneborg söker också tjänsten.
Yle Västnyland har inte lyckats få tag på Antti Jalonen, men i ansökningarna skriver han bland annat att han har egna företag sedan november 2012. Innan dess har han bland annat jobbat på Outokumpu, Henkel, Metso och Kemira.
Jalonen anser att ledarskap hör till hans starka sidor och att han känner till det kommunalpolitiska beslutsfattandet. Han är partipolitiskt obunden. Barnet går i svensk skola och han är beredd att flytta till Raseborg.
Ett handskrivet kort
Raseborgs stad har också fått ett handskrivet vykort av Matti Mäkelä från Varkaus som med stora bokstäver skriver att han är intresserad av jobbet.
Jari Määttä-Kampman, politices kandidat, är från Uleåborg och fyller 53 i november.
Yle Västnyland har inte lyckats nå Määttä-Kampman, men han uppger att jobbar på tidningen Kaleva sedan 1993.
Politices magister Kimmo Tepsa från Tammerfors vill tala finska i telefon och säger att hans ansökan inte var seriös.
- Det var mera ett skämt. Räkna inte med min ansökan.
Eftersom han uppger att det inte är en seriös ansökan har redaktionen inte begärt om en bild.
Stadsfullmäktige väljer ny ledare
Raseborgs nuvarande stadsdirektör Mårten Johansson går i pension senast i november i år. Johansson blir 63 år den 10 november.
Raseborgs stadsstyrelse ansvarar för rekryteringsprocessen och stadsfullmäktige fattar det slutliga beslutet.