På väggen projiceras texten "Grundlagen berättigar var och en att delta i det beslutsfattande som rör individens livsmiljö". I Ingåhemmet har den rätt nygrundade föreningen Pro Ingå bjudit in till diskussionstillfälle över en kopp kaffe om det som planeras bli Nordens största stenbrott.
- God kväll och välkomna, säger ordförande Mikko Lehto. Här ska allt idag behandlas sakligt och utan mygel. Det här är inget hemligt sällskap.
Platsen för stenbrottet är Joddböle, i närheten planeras också både LNG-terminal och mottagning, lager och export av spannmål.
Men det bor också Ingåbor inte långt ifrån allt detta. De har reagerat kraftigt mot det nya stenbrottet som företaget Rudus står bakom. De har samlat in över 1000 namn och hållit möten.
Rudus har försökt vara öppna om vad de har för planer och bland annat hållit öppet hus i sitt nuvarande lilla stenbrott. Därför sitter nu också ett trettiotal åhörare bänkade tillsammans med tre Rudus-representanter och Pro Ingå-medlemmar. Samt två västnyländska medier.
Sakligt möte med svåra frågor
Miljökonsekvensbedömningen på långt över 200 sidor har nyligen kommit och nu ska den vara i fokus tillsammans med att Rudus ska berätta hur de nu går framåt den närmaste tiden. Tillfället är sakligt, människor talar i tur och ordning och inga röster höjs.
Det talas om vad som ska hända på området, om den kraftigt utvidgade stenkrossverksamheten och om att Rudus ska börja återvinna avfall samt deponera överskottsjord.
Rudus specificerar. Chefen för återvinnings- och stenmaterialsenheten, Tuomo Joutsenoja berättar att man i det första skedet endast har som mål att bryta en till två miljoner ton stenmaterial - mycket mindre än vad man räknat med i miljökonsekvensbedömningen. I det andra skedet då man ska återvinna avfall går man bara in för att använda 10-30 procent av det ansökta. Det låter väl lite?
- Jämfört med i dag så handlar redan det här om en ökning på upp till 1000 procent, konstaterar Pro Ingås ordförande och undrar varför man måste försköna siffrorna.
Frågorna haglar.
- Om både Gasums LNG-terminal och Rudus planer blir av i full storlek, har man tagit i beaktande miljön och ljud för båda tillsammans? Det finns fem olika alternativ - vilket talar ni egentligen om? Exakt vem kollar om den jord som ska deponeras verkligen är ren? Vems är ansvaret? Har ni Ingåbor på jobb? Eller ens finländare?
De tre Rudus-cheferna svarar, men med jämna mellanrum blir det ganska tyst. Det är svåra frågor, detaljfrågor om miljökonsekvenserna.
- Myndigheterna...lagen... vi följer det som lagen säger, det är myndigheterna som ställer upp reglerna, blir ett vanligt svar.
Vad ska egentligen komma till Ingå?
Trots att Ingåborna inte brusar upp så köper de inte heller riktigt förklaringarna. En ny fråga kommer från publiken.
- Ni talar om allt från fem till femtio år och om att nu mitt i allt bara ha tio procent av den verksamhet som tidigare planerats. Hur ska invånarna och beslutsfattarna kunna ta ställning till något när det är så oklart? Hur blir det med arbetsplatserna?
- Vi ber om ursäkt för att vi inte kan svara på alla frågor ni ställt. Men det vi inte vet så vill vi inte säga något fel om. Konsulterna har gjort ett bra jobb och är de rätta att svara på detaljfrågor. Vi har som mål att göra utredningarna bra, säger Antti Määttänen som är verksamhetschef för stenmaterial på Rudus.
En av de närmaste grannarna till både jättestenbrottet och också den Försörjningsberedskapscentral som finns på området, en äldre dam, är fundersam.
- Hur man tagit i beaktande Försörjningsberedskapscentralens verksamhet? Om den står inget i den färska mkb-rapporten. 
Hemlig rapport
Rudus berättar då om en hemlig miljöbedömning.
- Får man då inte ens veta om det är yes eller no?
- Det är inte officiella uppgifter men för det har det gjorts en skild utredning. Det är ärenden som hör till statens beredskap.
- Ajjaha.
Publiken får också veta, efter viss påtryckning från publiken, att spannmålshandlaren Avena Nordic Grain, som bygger ut stort i närheten, samarbetar med Rudus.
- Men vi kan inte berätta om våra samarbetspartners, det är affärshemligheter.
Ingå får ett eget Talvivaara?
Nu bubblar ordet Talvivaara bland åhörarna och liknelser dras mellan jättestenbrottet och Talvivaara. Åhörarna är rädda för att Ingå får ett eget Talvivaara. Men Rudus vill inte på något sätt bli jämförda med det skandalomsusade gruvbolaget, vars gruva finns i Sotkamo i Kajanaland.
- Så vad händer om ert företag går i konkurs? frågar någon.
- Vi har det såsom alla andra finländska bolag, svårt för tillfället. Jag fick just ta emot mitt permitteringsbrev, sade Tuomo Joutsenoja. Men Rudus är är ett 80 år gammalt bolag. Men vi hoppas det inte går i konkurs. Men man vet aldrig, både små och stora företag har gått i konkurs.
- Men i lovansökningarna bestäms vilken plikt det finns att sköta eftervården. Nu för tiden har man ökat försäkran rätt mycket. Ett fall som Talvivaara ökar säkert ytterligare kraven.
Tillställningen avslutas med applåder och ett tack till att Rudus trots allt ställt upp.
- Det är inte alla företag som skulle göra det, säger Mikko Lehto som ändå i sitt sista anförande lyfter upp att många frågor inte fick svar.
- Respektera invånarna, var hans vädjan till Rudus.
Måste lita på det okända
Efter tillställningen står Marghita Viita kvar bland många andra Hon är sommar-Ingåbo och bor två till tre kilometer bort. Kände hon att hon fick svar på den fråga hon ställde om man tagit i beaktande sameffekten av både en LNG-terminal och Rudus verksamhet?
- Nej, inte egentligen. De kunde inte svara på frågan, säger hon. Viita säger att buller från nuvarande verksamhet hörs vid vissa tider.
Ordförande Mikko Lehto plockar ihop efter mötet.
- Som vi lite gissade så får vi inte svar på sådana här tillställningar. Man måste liksom bara lita på det okända.
Men miljökonsekvensbedömningen säger ju att allt är ganska bra, litar ni inte på den?
- Jag har läst två olika bedömningar. De är otroligt olika gjorda. Den ena är gjord ordentligt och tog upp riskerna. Den andra berättar för läsaren att exempelvis den nuvarande verksamheten inte påverkar de som bor nära. Men när alla som satt i den här salen ikväll upplever verksamheten som störande så hur kan då en sådan här bedömning anses vara kompetent eller godtagbar. 
Likande men inte lika som Talvivaara
Vi pratar vidare om jämförelsen med Talvivaara.
- Det finns mycket som påminner om Talvivaara. Också där lovade man arbetsplatser, inkomster och att sköta om naturen. Men planerna höll inte och både natur och pengar försvann. Skattebetalarna står idag för fiolerna. Men här i Ingå handlar det inte om anrikning så exakt samma är det ju inte. Här är det ändå frågan om stora risker eftersom något så stort som man aldrig har gjort förr är på gång. Och ingen kan ge svar på vad som på riktigt kommer att hända.
Sedan måste ännu Rudus få frågan om vad de göra med alla oklara frågor. Kommer frågeställarna att få svar?
- Det var mycket specifika frågor. Då loven går till myndigheterna tas det mycket noggrannare fram de här sakerna hur verksamheten kommer att drivas. Då granskas verksamheten. Man kan inte gå in på detaljer i mkb. Det är en större ram, säger Henri Kylä-Utsuri som är återvinningens produktionschef.
Ny chans att vara nervös
När det gäller tidtabellen säger Kylä-Utsuri att det möjligtvis i bästa fall kan ta ett år innan alla lov finns för att börja verksamheten.
Men hur jobbiga är sådana här tillställningar? Kylä-Utsuri funderar lite, tvekar.
- Nu tar det ju förstås lite... Nervös blir man, svåra frågor, sådana som man inte kan svara på. Sitta framför, nu blir man lite nervös.
Kylä-Utsuri får en ny chans att vara nervös. Den 12 februari hålls nämligen ett liknande tillfälle som NTM-centralen ordnar. Då ska bland annat en konsult som är expert på mkb-rapporten finnas på plats.