Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har presenterat huvudpunkterna för sitt nya förslag till ordnande av social- och hälsovårdstjänster.
Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att man ändrar antalet samkommuner för social- och hälsovård i regeringens lagförslag till 19 stycken i hela landet. Storleken på samkommunerna skulle på det stora hela motsvara de nuvarande sjukvårdsdistrikten.
Nu föreslås att man avstår från de fem stora, administrativa vårddistrikten. Ansvaret för att ordna och producera social- och hälsovårdtjänster finns då hos samkommunerna.
I förslagets finansieringsmodell vill utskottet däremot inte göra några stora förändringar. Utskottet vill ändå jämna ut kommunernas betalningsandelar mer än regeringen i sitt förslag. Utgifterna mellan kommunerna utjämnas under tre år. Summan som kommunerna antingen vinner eller förlorar halveras, från högst 400 till högst 200 euro per invånare.
Finansminsteriet räknar med att trycket i kommunerna att höja eller sänka skattesatsen för vårdreformens skull i den här modellen är maximalt två procentenheter.
På grund av regler som gäller utskotten har man inte kunnat publicera hela lagförslaget. Bland annat kommunförbundet har anklagat utskottet för hemlighållande, eftersom lagförslaget inte har offentliggjorts i sin helhet.
Också De grönas riksdagsgrupp har krävt att siffror som har en avgörande effekt på kommunernas ekonomi offentliggörs.
Riksdagens grundlagsutskott meddelade för en vecka sedan att regeringens förslag till lag om ordnande av social- och hälsovård strider mot grundlagen och måste omformas grundligt.
Sedan dess har social- och hälsovårdsutskottet jobbat med att göra om lagförslaget så att det är lagenligt.
Läs också:
Grundlagsutskottet: Vårdreformen strider mot grundlagen
Reformen börjar födas, men förstår någon vad som sker?