Cheferna inom grundtryggheten i Raseborg håller inte tillräckligt bra reda på hur mycket pengar som går åt längsmed året. Det säger grundtrygghetsnämndens ordförande Karl von Smitten (SFP).
I Raseborg behöver grundtryggheten mer pengar i år. Det står klart efter budgetuppföljningen från årets första sex månader. Som det nu ser ut skulle det behövas ytterligare drygt 2,1 miljoner euro för att klara av alla utgifter.
Av den här summan behöver handikappservice nästan 980 000 euro. Också personalkostnaderna på stadens egna bäddavdelningar, åldringshem och serviceboenden ser ut att bli högre än beräknat. Det är stadsfullmäktige som beslutar om ändringar i budgeten. I årets budget finns 95 620 000 euro reserverat för grundtryggheten i Raseborg.
Dålig koll på kassaflödet
Karl von Smitten från SFP, säger att cheferna inom grundtryggheten inte har haft koll på hur mycket pengar staden har använt i år. Det beror kanske på en organisatorisk sak, säger han.
- Alla enheter, eller arbetspunkter, ska följa med den här budgeten hela tiden och se om man går över.
Då cheferna ser att enheten använder för mycket pengar, måste de göra någonting, förklarar von Smitten.
- Cheferna kan bli överraskade av att det går åt för mycket pengar. Orsaken till detta är troligen att man inte får uppgifterna tillräckligt snabbt och därför inte reagerar tillräckligt snabbt. Och det här är ju väldigt illa.
Enligt von Smitten kan det här leda till "panikbromsningar", så att man sedan skär ner utgifterna panikaratat.
- Och det är nog det som vi kanske står inför.
Men enligt von Smitten kommer cheferna från och med nu att ha bättre koll på läget.
Vikariestopp
Vikariekostnaderna inom grundtryggheten i Raseborg hör till de utgifter som har skjutit i höjden. Så för att bromsa utgifterna har staden beslutat att varken ta in vanliga vikarier eller hyrd arbetskraft. Vikarier kan tas in om det är helt nödvändigt, men om det måste man alltid besluta enskilt från fall till fall.
- Vikariestoppet kan leda till att vissa funktioner inte fungerar så bra som man tänker sig, säger Karl von Smitten.
Längre köer till åldringshem
Enligt honom kan stadens sparprogram leda till att man måste fortsätta stänga anstaltsplatser.
- Och det betyder att köerna till åldringshemmen och resurserat boende blir längre.
De längsta väntetiderna lagen möjliggör är ofta ganska tuffa, säger von Smitten.