Det är nu snart fem år sedan staden Raseborg grundades och pengarna tryter mer än någonsin - staden kan bli en kriskommun och 100 årsverken ska bort de kommande två åren.
Tanken var ju att mycket skulle bli bättre, men så har det inte gått.
För nästan fem år sedan blev det ett rätt enhälligt ja till den nya storkommunen Raseborg då Karis, Ekenäs och Pojo slogs ihop.
Kaj LindholmKaj Lindholm. YLE/Marica Hildén
En som suttit vid förhandlingsbordet och diskuterat sammanslagningen otaliga gånger var Karis stads före detta stadsdirektör Kaj Lindholm. Han blev överraskad då han första gången fick höra om tanken på sammanslagning.
- Men det fanns en stor optimism när vi sedan kom igång. Vi trodde på vår sak, att det skulle bli bättre.
30 000 invånare skulle ge större ekonomisk trygghet och mindre kostnader. Tryggheten skulle komma i form av att de stora kasten inom till exempel vården där en större kommun inte är lika känslig för svackor.
- I en liten kommun kan ett krävande sjukdsomfall omkullkasta hela budgeten, påminner Lindholm. Men antalet vårdbehövande är ju lika många oberoende av kommunernas storlek.
En större fusion fanns i tankarna
I ett skede förhandlade Hangö, Ekenäs, Karis, Pojo och Ingå om fusion. På Karis stadsstyrelses bord låg också i ett skede två alternativ: en fusion med Lojo eller en med Pojo och Ekenäs. Styrelsen valde alltså det senare.
Sture SöderholmStadsfullmäktigeordförande Sture Söderholm (SFP) från Hangö. YLE/Petra Thilman
-Vår hamn och bilimporten drog för fullt och vi trodde vi skulle klara oss, säger fullmäktigeordföranden och SFP:aren Sture Söderholm från Hangö som valde att stå utanför.
Många förväntade fördelar med Raseborg har ändå uteblivit och ekonomin i dagens läge usel. En allmän lågkonjuktur har påverkat.
Men redan från början var det sammanräknade underskottet, det så kallade ackumulerade underskottet, över 24 miljoner euro.
Följande år kom det ytterligare en och en halv miljon euro till.
År 2010 blev det hittills bästa året för Raseborg eftersom det gick att minska på skuldberget med några miljoner.Men det här goda året var långt ifrån oproblematiskt - personalen var permitterad och bland annat lärarpermitteringarna var mycket impopulära. 2011 gick rätt jämt ut. Men under de tre första åren friserades resultatet upp av av de cirka 9 miljoner som staden fick i så kallade morotspengar.
Från och med 2012 har det sedan gått brant neråt och skuldmiljonerna var för fjolåret lika stora som efter kommunens första år, rättare sagt över 25 miljoner. Men skillnaden är att det under år 2012 inte alls var planerat så - budgeten gick över med över 7 miljoner.
Prognosen dålig för år 2013
Ja- och sedan är vi då framme vid i år 2013. Prognosen är att skulderna växer ytterligare med många miljoner så att det kumulativa underskottet landar på över 31 miljoner euro det här året.
Här kan en annan frisering eveteullt göra resultatet bättre- och det som kan snygga upp siffrorna är om Ekenäs Energi boalgiseras och ger ett engångsklirr i kassan.
År 2010 trodde man också att risken för att bli en kriskommun inom de närmaste åren var undanröjd - så står det att läsa i bokslutet.
Men nu, endast två och ett halv år senare, är risken lugnt sagt överhängande då det kumulativa underskottet per invånare kan gå en bit över gränsen 1000 euro nästa år.
Fem år har snart gått - och det har inte gått att få bukt med kostnaderna - speciellt inte inom sjukvården. Personalen har ökat i antal i staden- inte minskat. Och vid årsskiftet tar det 5-åriga anställningsskyddet slut.
Vad kunde man ha gjort annorlunda?
Kaj Lindholm blickar tillbaka.
- Som ledare för Raseborg så misslyckades vi i den ekonomiska styrningen. Att följa upp, analysera varför och hur åtgärda. Vi var nog för dåligt förberedda för den uppgiften. Vi som ledare kunde inte heller tillräckligt entusiasmera vår personal.
Så borde Karis ha fortsatt som självständig stad?
- Specialsjukvården skulle nog ha betytt en hel del problem. Inte skulle våra pengar ha räckt till, men skulle Karis ha funnits så skulle sammanhållningen och entusiasmen ha varit mycket, mycket större, både bland politiker och tjänstemän.
Och Hangö kanske kan i all pågående reformiver vara tvungen att i alla fall delvis "slå ihop sig" med Raseborg, konstaterar Sture Söderholm.
- Social- och hälsovården är hälften av kommunernas budget. Om samarbetet går därhän med Raseborg så är vi nog redan gifta till en del.