I Hangö gymnasium har man blivit noggrannare än förr med att säkerhetsrutinerna är under kontroll, säger rektor Eija Roswall. Enligt henne är det viktigast att lärarna vet vad de ska göra om det sker en olycka eller om skolan måste utrymmas.
På måndagen har det gått fem år sedan den fruktansvärda skolskjutningen i Kauhajoki, där elva elever fick sätta livet till. Eija Roswall, som är rektor i Hangö gymnasium, minns händelsen bra.
- Jag råkade vara hemma på lunch och maten blev på bordet då jag rusade till skolan. Min främsta uppgift då var att informera och skapa trygghet i skolan, säger hon. Visst satte det spår, man tänkte att tänk om det skulle hända oss här.
Eija Roswall, rektor vid Hangö gymnasium.Eija Roswall Yle/Mårten Lampén
Utrymningskarta i varje klassrum
En konkret förändring efter skolskjutningen i Kauhajoki är att Eija Roswall har satt upp utrymningskartor i varje klassrum, där det syns hur man ska ta sig ut ur huset. I samma veva fick kvällsvaktmästaren också en egen telefon eftersom han rör sig utanför huset då det är mörkt.
- Mycket mera har vi inte kunnat göra utöver de säkerhetsarrangemang som vi redan har, men om jag märker att någonting inte fungerar eller är dåligt så kontaktar jag genast huschefen i Hangö och vi har en diskussion om hur vi ska lösa problemet, säger Roswall.
Kodspråk har tagits i bruk
Också förfarandet då man använder sig av högtalaranläggningarna i skolan har förändrats.
- Om det finns en inkräktare i skolan så använder jag kodspråk, så att lärarna genast förstår vad det handlar om, förklarar Roswall.
Kodspråket kom till efter skolskjutningarna i Jokela 2007 och Kauhajoki 2008, då man också väldigt noggrannt gick igenom och uppdaterade både räddningsplanen och krisplanen vid Hangö gymnasium.