I Raseborg har det blivit allt tydligare att staden inte vill ha alltför mycket närdemokrati. Den negativa inställningen till olika möjligheter för invånarna att i närdemokratiska organ bättre kunna påverka stadens beslut lyser igenom i stadens svar till staten. Däremot gillar staden t.ex. tanken att på elektronisk väg komma med invånarinitiativ och ge invånarrespons.
I enkäten till kommunerna om totalreformen av kommunallagen säger stadsstyrelsen i Raseborg nej nya organ som skulle stärka demokratin i de olika delarna av staden.
Raseborg säger alltså nej till både delområdesförvaltning och medborgarråd. Staden tror inte heller att ett obligatoriskt handikappråd skulle vara till någon hjälp då det gäller att bättre få fram de handikappades åsikter till stadens beslutsfattare. De handikappade kunde i stället bli politiskt aktiva, anser Raseborg.
Nej till regionala organ
När staten frågar om kommunen är villig att införa regionala organ som utsetts i val i olika kommundelar, svarar Raseborg med ett nej.
Enligt staden behövs sådant bara i stora städer som inte har en "rotad befokning".
De enda uppgifter ett regionalt organ skulle kunna ha i Raseborg är att bättre än i dag förmedla invånarnas åsikter till beslutsfattarna och att ordna kommundelsevenemang så som by- eller stadsdelsforum.
Inte ens om Raseborg i framtiden blir en del av en storkommun behövs sådana regionala organ, enligt stadsstyrelsen.
Positivt gentemot stärkt demokrati
Men Raseborg är ändå inte negativt inställd gentemot alla former av stärkt demokrati.
Stadsstyrelsen ger tummen upp både för direkta borgmästarval (även om stadsstyrelsen inte tror att invånarna vill ha sådana val) och att på elektronisk väg komma med invånarinitiativ och ge invånarrespons.
Raseborg är också positivt inställd till att förbereda ärenden genom att i sociala medier ta reda på vad invånare anser.
Också diskussionsmöten och kommunala folkomröstningar är något som staden kan tänka sig.