Stor iver i Pojo över lärplattor i skolan

- Fördelen med lärplattor är den personliga kontakten med varje elev, alla lär sig på sitt eget sätt. Kanske man tar en bild när läraren har förklarat något, filmar en snutt och delar den med andra och får på det viset en möjlighet att repetera, titta hemma på den där snutten i lugn och ro. De kan alltså dra nytta av en slags demonstration också efteråt, förklarar Jennie Ahtola, rektor vid Pojo kyrkoby skola.

Rektor Jennie AhtolaRektor Jennie Ahtola i Kyrkoby lågstadium i Pojo Yle/Anna Savonius

Entusiasmen i Pojo går inte att ta miste på. I klassrummet hinner eleverna diskutera sanningshalten i Wikipedia och vilken Google-sökning som ger det pålitligaste resultatet under timmen som handlar om världsdelar och befolkningsmängd.

Bok och platta, sida vid sida.Lärplattor i bruk i Pojo i Raseborg. Yle/Anna Savonius

Eleven kan också använda sig av talsyntes, som kan fungera som stöd för läsning, förklarar Ahtola vidare. Den blyga eleven kan banda in sig själv, kanske vill du inte läsa din läsläxa högt och i lugn och ro ta om.

- Det här har varit en intressant resa, säger Ahtola entusiastiskt, lärarna fick plattorna i våras och eleverna i september. Det är också roligt att följa med hur eleverna jättesnabbt lär sig använda plattan. Motivationen i skolan är klart högre nu.

Skärmtiden ökar

Det är positivt att kunna anpassa undervisningen till elevens inlärningssätt, lyssna, titta eller känna - det är nu mer möjligt på grund av plattorna, förklarar Ahtola. Det negativa är kanske skärmtiden överlag. Eleverna får ta hem plattan och många gör det. Hur mycket de häckar där oroar oss nog delvis. Tidsanvändningen kan bli ett problem.

Ahtola förklarar att grunderna ändå är de samma. Man ska fortfarande agera pedagog, det här är ingen genväg till bra pedagogik och det gäller att ständigt fråga varför man använder plattan, gå på fortbildning och hålla sig ajour med information och tips.

För elever med särskilda behov kan plattan också utgöra ett stort stöd.

Bytte ut datorerna

Det är Utbildningsstyrelsen som har givit bidrag till Pojo kommun för att skolan ska kunna förse alla elever med lärplattor. I stället har skolan avstått från alla datorer. För pengarna leasar man lärplattor.

Ersätter papper och penna

Kyrkoby lågstadium har samarbetat med Kirkonkylän koulu med lärplattor.Kyrkoby lågstadieskola i Pojo Yle/Anna Savonius

Lärplattan har delvis ersatt papper och penna, förklarar femteklassaren Anna-Matilda Rosendal. Det är kul att skriva berättelser i modersmålet, på mattatimmen får vi spela spel på lärplattan, berättar hon. Ibland använder vi bilder och video på timmen men inte så ofta

Emil Sundström gillar också skrivandet på plattan och att läraren använder bilder i Miljö och natur. Man kan öva genom att se på bilder och sedan trycka rätt bild vid rätt namn.

- Jag hör till exempel ordet tranbär och så ska jag välja rätt bild av fyra för att komma vidare, exemplifierar han.

För lite e-läromedel

Bristen på e-läromedel på svenska utgör ett problem. Det finns en del på riksvenska men de är inte alltid gångbara hos oss. Ändå ökar läromedlen hela tiden och det gäller att själv vara aktiv, förklarar Ahtola. Hon betonar att det gäller att vara öppen för läromedel på andra språk. Kanske kan man ta in engelskan lite tidigare via just lärplattan, det gäller att pröva på, uppmanar hon.

Öppet hus i Pojo kyrkoby skola på lördag mellan kl. 9.15 - 13!